Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Pastores.
Han erhöll af Carlberg tillåtelse at med predikande
upbygga Uddevalla stad, sedan han under orerande och
disputerande skaffat sig namn bland de förnämsta af
gymnasisterna och biskopen funnit hos honom en ärbar
och obefläckad vandel jämte sinnets stadighet. För at
sluta af hvad vi om honom känne såsom student, ha vi
til och med fog at förutsätta, det hos honom redan såsom
yngling funnits ej blott ”sinnets stadighet”, utan ock en
christelig stadga, och at alltså hans tidiga predikningar
i Uddevalla grundlagt en god del af ett verkligt
herdaminne, verkligare än hos månge, som hafva det
hallstämpladt. Han blef student i Lund 1697 och inskrefs i
sin nation den 9 Sept. s. å.
Han antog corndition hos Provincialläkaren Leopoldt
på Snäckestad i Christiandstads län, som det synes, derför
at han i honom fann en christelig själsfrände, ett
undantag från den pluralitet, som åtnöjer sig med
christendomens utanverk och ett torrt andelöst uprepande af
renlärighetsdogmerna. Vi äro i tilfälle at ur Lunds
Consistorii Acta 1704 meddela följande derom. När han var
på Snäckestad, heter det der, hos Sigfrid Leopoldt
(förmodligen utrikes ifrån inkommen, ty han skrifver
erbarmlig svenska), undervisande dennes och dess slägtingars
barn från Carlskrona, Carlshamn etc. til ett antal af
9 à 10, gjorde prosten Lars Blanæxius, pastor i Österslöf,
anmälan derom hos domkapitlet såsom varande til
preiudice för rikets skolordning *). Leopoldt svarade bland
à) Bland annat klagades, at han ”esomoftast både sjelf hållit
och Iåtit barnen hålla latinska samtal öfver bibliska språk uti en
och annan främmandes presence (närvaro)”. Blanxius, som väl
häri vädrade pietism, intygade för öfrigt ”särdeles allvarsamhet och
devotion”. Leopoldt menar i sitt svar, at det synes, som han
sedermera måste vara af somliga suspect (mistänkt) gjord för nåchon
(någon) villfarelse i läran, kanske någon Carthesiansk, hvilka prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
