Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Esberg. 115
vid biskopsvisitationen här 1733. En kort berättelse derom
uppsattes. Tullinspektoren Peter Spaak hade låtit
afcopiera Dippels bok Christianus Democritus, sedan han
hade ”insupit sina kätterier hos Leopold på Bohus”
(anm. 1734) *). En skrift af Stendahl ”om Fadrens
dragande” hade Spaak fått från köpman Zachrisson i
Götheborg. Biskopens förmaning halp ej, utan Spaak vidblef,
at han invärtes kände sig förbuden (förbudet) at bivista
den offentliga gudstjensten och nattvarden. Därjämte
var hans syster och hennes man, postmästaren på stället,
tilgifna den nya läran, älskande namneligen den mystiska
Antoinette Bourignons skrifter. Spaak var gift med
biskopens köttsliga systerdotter (alltså nära slägt äfven med
Esberg?). Detta bidrog väl dertil, at han icke fick samma
lott som de svärmiska studenterna, at kastas i fängelse,
så framt icke den ansedda ”ämbetsställningen” var nog
at låta honom fri. De nämnda skrifterna, en inberäknad,
den Spaak öfversatt, togos i beslag. Den fromme
Göteborgspastorn Hilleström utsågs at inverka på honom,
likasom han utsetts at inverka på Leopold. Prosten
Esberg skref, at ”uti mannen (Spaak) är en synnerlig
nåd och obegripeliga omständigheter”. Obegripeligt, huru
han kunde våga uttrycka sig så lindrigt, obegripligare,
än at de små kättarne lågo i fängelse och den störste
fortfor at vara fri. Esberg synes verkligen följt Gellii
*) Christian Leopold och Johan Eliesson Stendahl, tvänne
småländska (åtminstone den senare i Lund 1724) studenter, gjorde
ofantligt upseende med sina lärosatser, framstälda med ett religiöst
nit, som vedervågade allt. Kungens befallning utverkades 1729, at
de skulle föras, Leopold til Bohus och Stendahl til Warbergs
fästning (en tid på Calmars), med åläggande för Consistorium at skicka
dem goda lärare. Så skedde, men utan framgång. De voro
tydligen påverkade af en Dippelianism som kränkte försoningsläran,
hyllade alltings återställelse o. s. v. — Spaaks son Elias, född 1732,
vardt student i Lund 1757.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
