Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ullman. 145
juldagspredikan, ”egentliga betydelsen af Christi ankomst
i verlden den, at, Han ’sammanknöt åter, i oskiljaktigt
samband, tron på Gud med kärlek til dygden; at göra
rätt och upfylla samvetets pligter, det är, enligt hans
lära, at tilbedja Gud i andan och sanningen’, hvad har
man då odeladt med neologen och rationalisten?” U.
jämför Lehnbergs predikan på samma dag: ”Ett tacksamt
minne af det goda, som Jesu lära uträttat i vår verld,
under dess framgång genom tidehvarfven”, och tillägger:
”denna brist på sann christelig hållning vil dock Ref.
anse, åtminstone relativt ursäkthg deraf at den måhända
tilhörde Författarens utbildningsperiod’ för det året (1825)7.
Det U. finner beklagligast, är at ”det, hvarigenom Christus
blef vøår rättfärdighet, i det Han blef för oss gjord til
syndoffer, är icke nämndt, ehuru detta var det vigtigaste,
hvarom han skulle uplysa den af mörker höljda verlden”.
U. erkänner desto mer den ”ästhetiska hållningen, den
stilistiska förtjensten” i arbetet; tillägger blott den ”önskan,
säkert delad af hvar och en, som känner den
efterhängsenhet, hvarmed servum imitatorum pecus (osjelfständig
efteraparhop) gnider sig in på hvarje stort minne”, at
denna predikosamling må blifva ”mindre ett mönster för
härmare, hvilka, i saknad af den inre skapande elden,
helst binda sina kransar af blommor, hämtade i
föregångarens spår, än ett varnande exempel af den skada,
som öfverlägsenhet i formen så lätt kan tillfoga saken”,
o. s. v. Häraf låter sig ock finna, at M. Ullmans
apologetiska upfattning var en väsentligen annan, än
”medelvägstheologiens” braskande försök at med vanliga
förnuftsgrunder, nödtorftigt förmängda med trosbevis, förklara
undret, som dock utgör gränsen mellan vetandet och tron,
och den, som menar sig begripa undret, tror det icke,
den, som tror undret, bekänner sig icke kunna begripa det.
; 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>