Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - b. Comministrar eller capellaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. Brun. 177
huruvida syslan skulle anses regale (och tilsättas af
Guvernören?); de öfrige consistoriimedlemmarne sade nej.
Omsider fick dock magistraten, som den ville, och enkan
lemnades åt sitt öde. Brunius borde få fullmakt i
Januarii 1692, ”dock med det vilkor, at han i consistorio.
lemnar en revers at vilja vara en redelig god svensk
prestman och lefva oförargerligt med sin hustro”. Han
har nog lemnat reversen, men huruvida han infriat den,
är en annan fråga. Domcapitlens häfdagömmor ha
emel-Jertid åtskilliga sådana reverser förvarade från äldre
tider, och de togos ej alltid så noga. Herr Wilhelm
tyckes verkligen ej heller tagit det alltid så noga med
sina presterliga förbindelser, kanske minst med den af
respekt mot förmän. Så ”miste han Ryren” för någon
”styfhet och studsighet” mot sin pastor, sal. herr
Erdtmann, och hvad den mistningen vil säga, förstås genom
en (ny) Consistorii resolution den 15. Mars 1699, at han
ej eger med Ryren sig befatta, som är ”pastors prebende”.
S. å. höras klagomål från sjelfve Schönleben til
magistraten mot honom föGr förgripeligt tal på predikstolen,
hvarför han inciteras för Consistorium *). Än svårare
var, at han inter pocula, såsom han sjelf i en svarsskrift
vidgår, beryktat Parnovius (nya pastorn) för at denne
hade en viss Signa Olofsdotter i sitt hus; beskyllningen
*) Så skulle han i en likpredikan ytrat, at 2 redliga rådmän
äro ”dödde” från Rätten, men hvar får man sådana igen? blott
jabröder äro qvar. Stadens invånare klaga, at capellanen och
rector (Seyer) lupit ur kyrkan vid communionen, ”lemnande Fagrell
ensam med 140 communicanter”. Nämligen: collega Sven Fagrell
hade begynt messa til communionen. Seyer gick då ut genom
norra och Brunius genom södra dörren, så at F. stod ensam;
talet 140 intygades särskildt af Claudius Pofvelsson (klockaren).
En ”querell” gjordes af vederparten mot Br. at ”när vinet är mehre,
är förståndet ute” o. s. v.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
