Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - b. Comministrar eller capellaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. Brun. 179
”tjenstvänligen” begärde få veta. S. å. anmäler han för
magistraten, at ”kyrkoverden” fordrat af honom 1 daler
årlig afgift af Pölens plats, den han innehade (kyrkans
tilhörighet) och sade sig, i stöd af 1683 års visitats, vara
derifrån fri. Men Rätten dömde, at kyrkan skulle hafva
sin rättighet oafkortad. Likaledes s. å. får han af biskop
Carlberg tilrättavisning för det han absolverat och
meddelat nattvarden åt en ursinnig qvinna och ej åtlydt
magistratens kallelse at vitna hvad hon sagt. Det senare
skulle, om det ej sades i ett protocoll, förekomma fast
otroligt; då presten ju kunde hänvisa til kyrkolag, som
förbjuder slikt meddelande. En annan nattvardsfråga
gjorde några år senare (1701) bryderi. Det var en
person, som skulle ”läsa til skrift” och sändes från
Parnovius til herr Brun, och Brun sände honom (personen)
ifrån sig, utan at underkasta sig det arbetet. En fick
gå til ”magistern” (Parnov.) tre gånger för at få ett
bevis at komma til nattvarden. Men magistern var ej hemma.
”Då skickade magisterskan sin amma med honom
(bevissökanden) til herr Willum två gånger och bad samt
befallde herr Willum vilja taga honom fram til Herrens
nattvard”. Men herr Willum sade: jag gör det intet
utan zedel. Likaså, när magistern sändt til honom många
bud och befallningar at lysa för ett par, då han dervid
såg ett slägtskapshinder. Ät de båda presternas
inbördes förhållande stundom var hårdt emot hårdt, är förut
visadt, och det visade sig yttermera, när ej blott magistern
utan äfven magisterskan tog sig före at befalla honom.
Knappt derföre underligt at, då Parnovius klagade, det
han ej ville ”parera commando” och besöka honom för
at hemta ordres, han svarade: ”jag kan icke komma för
eders hustro skull”, ehuru han omsider sade: jag skall
komma. Til de angrepp, som herr Willum gjort mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
