Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Det mera directa skolminnet - 1. Rectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Rectorer.
ström. Hans svärmor, som dog 1795, hette A. Jurgensson
(ett Uddevallanamn).
M. Daniel Kullberg, född i Falkenberg 1773,
köpmansson. Student i Lund 1792, magister 1796 och
präsiderade i botaniskt ämne. Höll der i nationen 1795 en
latinsk oration om ”huru mycket naturalhistoriens studium
bidrager at göra menniskornas lif nyttigt och angenämt”,
efter hvilken Inspector ”med ett smickrande loford
complimenterade herr Kullberg” *). Rector i Uddevalla 1805
och i Halmstad 1806, det han 1807 förordnades att
förestå, emedan, til följd af branden, för bristande skolhus
i Uddevalla ingen undervisning egde rum. Prestvigd 1811.
Pastor i Winberg 1820; framdeles L. N. O. Dog 1857.
Gift med U. Varenius. En son pastor i Råda, en i
Laholm, en dotter gift med kapten Öhrvall, en med
provinsialläkaren Montén, en med efterträdaren G. F. Svedmark.
*) Ett bidrag til samma ämne gjordes året förut i nationen,
då der skulle utforskas, ”huruvida dess ledamöter voro nöjda med
det dricka, hvilket af Krögare och bryggare här i staden (Lund)
tilverkas, eller om de önskade at hvar som hälst förskaffa sig denna
wahra til köps”; hvartil de svarade, at sagda öl ”var så uselt at
det af ingen utan hälsans risque kunde förtäras”. Alltså frihet !
”Födde och upfostrade, om icke af rika, likväl af vältänkande
föräldrar, hafva vi ifrån barndomen lärt oss at noga urskilja hvad som
är godt och ondt, rent eller orent ... så lärer en hvar af oss, i
synnerhet den fattigare delen af nationen, som någon gång haft
den olyckan at släcka sin törst af bryggares okockta dricka, bäst
kunna bevitna uselheten” etc. Ett annat bidrag var då nationen
samtidigt fick sig ålagdt at besvara en fråga med anledning deraf
at ”en del Studerande på någon tid begynt genom hvita Cocarders
nyttjande synnerligen utmärka sig och detta företag redan
förordsakat mycken villervalla”, hvadan Rectorsembetet upmanat
Inspectores ”at all vidare befattning med denna främmande och okända
prydnad förekomma”. Nationen beslöt ”at evigt aflägga bruket af
en prydnad, som på intet sätt kunde förhöja en Studerandes heder
och värdighet”, helst en nation (den Gb.) ”som från urminnes tider
wunnit heder och aktning”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
