Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Det mera directa skolminnet - 2. Colleger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Melander. 321
skulle anstånd hafvas tilsvidare, emedan borgmästaren
derom hos kungen anhållit. Vicarier voro Gunnar
Petersson: 1829, och Carl Johan Bohlin 1830, broder til
den ofvan nämnde, som slutligen var pastor i Karreby,
en qvick och boksynt man, som i sitt ethiska nit dock
någon gång slog ej så litet öfver målet, è*) död i
Marstrand 1876, der enkan, född Leffler, ännu lefver. S. å.
(1830) var Bernt Jönsson (se sid. 252) vice kollega.
*) Detta tillägg skulle vi här icke gjort, om det ej fått en
föranledning i ett tvistemål, som upvuxit på hans graf, genom
hansegen sådd uti — en kyrkobok. Han har nämligen deri inskrifvit
åtskilligt hvad som icke höfdes, än mindre behöfdes. Den, hvars
upmaning til antecknandet han åberopat, hade naturligtvis upmanat
honom at skrifva, men icke hvar, ännu mindre hvad annorlunda,
än som öfverensstämde med den upgift, hvilken långt förut var af
stiftmyndigheten lemnad, men blifvit omsider glömd. At upteckna
hvad märkvärdigt som timade inom församlingsorterna, vare sig i
naturens område eller af kyrklig art, var hvad den utmärkte Erik
Benzelius för 150 år tilbaka, då han var biskop i Götheborg,
anbefallt pastorerna hvar i sin stad. Vi ha sett, huru särdeles
Wahlborg i Uddevalla troget efterkom denna hans upmaning, och det
gjorde likaledes i mer eller mindre mån de flesta öfriga, hvilkas
anteckningar man har at tacka för mången god underrättelse, som
eljest skulle varit okänd. Ett annat stifts biskop i våra dagar har
funnit skäl at meddela enahanda upmaning til presterskapet der.
Dylika kyrkoboksanteckningar från fordom se vi esomoftast anföras
i Tidningarne, hvilka eljest förse menigheten med hvad märkvärdigt
nu för tiden händer, ehuru til deras kännedom icke kan komma
allt, som för kommande tid kunde finnas anteckningsvärdt. Såsom
sådant ansågs i den benzelianska upmaningen särskildt
hufvudinnehållet af pastorernas predikningar, men denna del af
upmaningsordet, hvilken kunde varit egnad til bästa bidrag åt svenska
homiletikens historia, aktade de sig tämligen mangrant at efterkomma.
Hvad det öfriga vidkommer, så egde utan tvifvel den myndighet,
som upmanat, äfven så väl rätt, som skyldighet, at granska det och
eliminera hvad som tiläfventyrs öfverskred befogenhetens gräns.
Så t. ex. skedde, då S. J. Ström i Lundby skrifvit några, i
förbigående sagdt, helt oskyldiga, rader om framlidne kyrkoherden J.
Hummel, då dessa måste utplånas på Consistorii tilsägelse. Den
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
