Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Särskilda lokalminnen - 2. Gränsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kollerö bruksprester. 369
Michaelsson Koch, prostson från Tjörn, som (rådman ete.
i Uddevalla) lefde 1691—1770. Huru tidigt der varit
prest anstäld, är oss ej kändt. Men 1753 inehades denna
sysla af wästgöthen Gabriel Carlbom och ännu 1757.
Han var, född bondson i Karleby 1718, student i Upsala,
och dog som comminister i Yllestad, 1788. Honom synes
E. Kjerrulf efterträdt vid Kollerö (se sid. 238). De voro
svågrar, ty Carlbom var ock gift med en Borgenstierna
(A. M.). Wenersborgscollegan O. Dahlöf är predikant
här 1783, † 1837 som p. i Mellby, ”en from och
älskvärd man”. Bruksprest 1805 var Anders M. Liljegren,
† 1810 som comminister i Hjälstad. Efter honom Lars
heten och nedsatte sig på annan ort. Anledningen upgifves varit
ett besök hos Riksrådet grefve C. F. Scheffer, förmodligen rörande
väganläggningsfrågan. Då C. inträdde, satt Scheffer läsande i en
stor bok, hvilken i hast hoplades och — bortlades. Efter Cahmans
bortgång saknade grefven en ”kolare” (en särskildt stämplad stor
sedel). Då vid det fåfänga sökandet Cahman nämndes såsom den
ende hvilken S. haft hos sig, dock utan någon mistanke fästad vid
den för redlighet allmänt kände rike mannen, tog denne dock en
sådan chagrin öfver blotta mistanken, som ej undgicks, at han
fattade nämnda beslut, och smärtan öfver det skedda ansågs til och
med tärt på hans lifstråd til en förtidig död. Först efter Scheffers
död kom ljus i saken, i det at sedeln uptäcktes instucken i den
hoplagda boken. Händelsen synes försiggått förr än det hette ”nu
syntes C. F. Sch. i allt försigtigare” (B. Lex. XIV: 24). Hvad
brukspresterna eller ”brukspastorerna” vidkommer, så anses kyrkoherden
i Wenersborg dragit fördelen af dem såsom adiunkter. Om äfven
af Kjerrulf2? Närkligt är, at denne prest från Götheborgs stift har
sitt namn, jämte kyrkoherden Sven Elgs och comminister Petrus
Liljegrens, inristadt i S. Ryrs kyrkas stora ringklocka, omgjuten
1765 i Skara. Samma kyrkas läktarering prydes af 13 st. taflor,
föreställande Christi Historia, hvilka anses hafva ett ej obetydligt
konstvärde. Vi nämne derom, emedan de torde varit målade af
samma italienare, som målat taket i Uddevalla gamla kyrka; kanske
samma taflor, som voro på väg til zar Peter, men, enligt Giörwells
brefvexling, blifvit upbragta. -
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
