Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Särskilda lokalminnen - 2. Gränsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landén. 375
samhet *), är ej kändt mer än at han tidigt nog vardt
derför ställd til rätta. Han fortfor dermed äfven efter
det kongliga ut- och afslaget. Han åberopade sig derpå,
at K. Maj:t svarat, at hvad sammankomsternas hållande
vidkom, så borde det ”icke föranleda til åtal mot honom
eller dem, som sammankomsterna bivistat”. Icke desto
mindre för dessa ”trakasserad”, tog han sig det orådet
före at skrifva en bok om de ”förföljelser” han för sitt
christendomsnit utstått och utstod, särdeles, påstår han,
af presterna. Bokens titel är: ”J. J. N. Den allmänt
förfallna christenheten och Tidens tillväxande ondska”.
I Uddevalla, der hon skrefs, vågade ingen trycka henne,
men Johan Qvist vid Wenersborg vågade det, och hon
är sålunda tryckt i Gropebron, 1835; 8:o och 263 sidor.
I Wenersborg vardt hon i Jury fälld, af 7 ledamöter,
Fem Landéns systrar vordo gifta: med kronlänsman Åman,
handl. Forsberg, rådman Sanne (af hvars son numera patronrätten
innehafves til Morlanda gäll, det han nyss gifvit til sin svåger C.
Ljunggren), apothekaren Björklund, och handl. Ryberg i Strengnäs.
*) Han skrifver til kungen om ”de religionssamtal, som jag i
några år hållit”, och at dervid något missbruk ej egtrum. Tydligtvis
har han måst lemna sin contoristbefattning i och med detsamma han
blifvit anklagad för privata gudstjenstsamtal. Klagomålet utgick
från Consistorium til Justitiecancellers ämbetet, som derför måste
anställa åtal. Uddevallacommissionens af tre pastorer (Rabe etc.)
ytrande gjorde Consistorium til sitt, at han ”orätt förklarat och illa
tillämpat bibelspråk och ställen i Luthers skrifter”. Hvilka dessa
språk och ställen varit, ber han ödmjukast i en inlaga 1833
Consistorium låta honom veta. Men i stället får han denna lakoniska
Resolution: ”Consistorium tager denna skrift i behörigt öfvervägande
och finner densamma vara af den beskaffenhet, at på densamma
intet afseende kan fästas. Ut supra. L. M. Bromander”.
Consistorium hade i sitt utlåtande til kungen Nov. 1831 ytrat, ”at det
behöfves intet at menniskor samlas för at upbygga hvarandra
med Guds ord, eftersom de hvarje söndag kunna besöka kyrkan”.
Detta ytrande kan sägas varit utgångspunkten för ofvan nämnda
boks innehåll. ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
