Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
bli det i all tukt och ära, och jag har följt med hit
för att passa på henne.
Kungen betraktade honom leende.
— Blif icke vred, min kära Hammarstedt, —
svarade han muntert, — men får ni aldrig farligare
rival än mig, så kan ni vara fullkomligt lugn.
Med en harmsen knyck på sitt vackra hufvud
inföll Anna:
— Huru ofta skall jag behöfva säga Janne, att
jag vill honom ingenting, att jag aldrig blir lians
fästmö och att jag är stor nog att gå för mig sjelf.
— Den sista punkten betviflas visserligen en-
dast till hälften, — svarade smedgesällen buttert, —
men man får icke alltid göra som man vill här i
verlden, och mäster säger alltid att en glödgad jern-
stång och en listig qvinna kan man icke handskas
nog försigtigt med och bör framför allt aldrig släppa
ur ögonsigte ... Ja, nu har jag sagt min mening
ocli jag slåss med den, som säger Anna sådana saker,
som jag icke begriper.
En talande åtbörd bekräftade hans ord. Han
höll den knutna näfven, stor och hård som en slägga,
upp mot konungen.
— Fy, Janne, — sade frun förmanande, — hur
kan han tala om att slåss när vi äro ute för att roa
oss. — Sitt nu vackert ned på en sten, ät, drick och
var beskedlig.
— Förlåt honom, herre, — fortfor hon vänd
till konungen, — han menar icke så illa som han
säger.
— Det beror ju påherrn sjelfom detskallbli slags-
mål eller ej, — brummade smedgesällen. — Låt bli
att tala tyska eller arabiska eller annat abrakadabra
med flickan och jag skall vara from som en oskodd
bondkamp, men jag mistänker allt, som jag icke för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
