Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Topsöe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
VILHELM TOPSØE.
gång möjligen beredt andra de mest oskylda
lidanden och motgångar. Men just natten efter Hastings
och Idas färd genom skogen har han dött —
läsaren får sjelf tro hvad han vill om dödssättet — och
till sin vän Hasting har han lämnat en packebref
eller snarare lösa anteckningar och aforismer, som
äro den dödes kärleksförklaring till Ida. Dem får
hon nu, morgonen efter det hennes kärlek till
Hasting blifvit dem båda medveten. Hon läser dem,
medan han är kvar hos henne, och när äfven han
läst dem, komma hennes afskedsord till Hasting,
domen öfver deras förhållande, vändpunkten i
Hastings lif: »Hvor han har elsket mig. Jegharikke
glemt ham. Det var ham jeg elskede, ham elsker
jeg endnu. Det er ingen anden.»
Och härmed begynner ock för Hasting ett nytt
skede i hans lif, resignationens kamp, när han
måste resignera, han, som ej velat begynna dermed,
när han måste kämpa ned inom sig alla stolta
drömmar om lycka för att finna lifvets egentliga kärna,
hvilken hvarje menniska kan nå, som blott har
mod att se, hvar den är att söka. Hasting flyttar
ur staden, bort från Idas närhet, och kommer då
i beröring med fröken Rønnow, en klartänkande,
inåtvänd, arbetsduglig qvinna, hans jämbörding i
intelligens, honom öfverlägsen i säkerhet på sig
själf. Af henne lär han mycket. Det fins till och
med ett ögonblick en möjlighet för honom att blifva
förälskad i henne. Men åter är det omständigheterna,
som liksom visa Hasting vägen. Eller rättare
kanske — genom att aktgifva på omständigheterna
finner han vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
