Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Topsöe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 VILHELM TOPSØE.
sin högsta lycka dock beständigt skall längta efter
något, hon icke kan nå etc. Hon märker, att han
ännu drömmer om henne, eller som han själf säger
— »rättare sagdt om ditt porträtt» — och i ett
lyckligt ögonblick tar hon sin lilla kvinliga hämd,
som också blir en direkt väckelse för honom. En
dag, när han kom hem, fann han ett bref på
hennes sybord. I brefvet stod: »Porträttet har jag
bränt. Vill du träffa mig, är jag hos farbror Klas.
Paula.»
Och det blir värkligen tydligt för Stephan, att
han förbrutit sig mot henne. Den natten kunde
han icke sofva, men tidigt följande morgon for han
ut efter henne. — Det var en rägnduskig
novembermorgon. Trakten, han reste igenom, var ful,
passagerarne sömniga, och han steg ur vid en liten
tråkig landstation i hällande rägn. Det dröp från
taken, och leret klibbade vid hans fötter vid hvarje
steg. Men ändå var han aldrig så lycklig,
hvarken på Rhen eller vid Lågo di Maggiore. Och
när han kom in i väntsalen, kom någon emot
honom och sade: »God morgon, jag visste, att du
skulle komma med första tåget.» Nu hade han
glömt den fantasibild, han förälskat sig i, och för
honom fans endast den lifslefvande, värkliga Paula,
hans Paula.
Lägger man till dessa skildringar den
förträffliga, något elegiska cykeln »I september, I
oktober och I november», kan man nästan förstå, att
Herman Bang känt sig frestad att kalla Topsøe
»Forelskelsernes Digter».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
