Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander L. Kielland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
-ALEXANDER L. KIELLAND.
visste, att de, åt hvilka Kielland egnat sitt studium
och sin kärlek, voro ej, vare sig genom ställning
eller begåfning, samfundets högste. Det var
hvar-dagsmänniskorna, hvilkas lif han ville teckna, och
hvilkas lif han förstod.
Realismens författare lägga stor vigt vid
skildringen af omgifningarna, af den sfer, hvari en
person lefver. De låta hans karaktär bildas och
påverkas häraf.
I barman & Worse förnimmer man hela tiden,
hur småstadslifvet, med dess trånga vyer och
ni-vellerande inflytande på karaktärerna, för
personerna med sig, antingen drager dem ned till sin
egen nivå eller eggar dem till en irriterad och
fruktlös, tyst eller öppen kamp mot
omständigheterna, som de känna fjättra sig blytungt. Men
utanför svallar hafvet, det stora, fria hafvet, »det sidste
sunde i den store sy ge Verden». Hafvet har sjungit
vid dessa människors vagga, det har sett deras
lifsgärning, det har gifvit dem kraft i trötta stunder,
och i förnedringens ögonblick låtit dem blygas
öfver sig själfva. Hvarje lif har sina stora ögonblick.
Då var det här hafvet, som talade, och småstadslifvet
som teg.
Det är två skilda kretsar, kring hvilka
berättelsen rör sig. Å ena sidan Grannans, unga och gamla,
jämte Worses, å den andra kvartetten i Anders
Begmands hydda och syflickan Marianne. Å ena
sidan firman, å den andra firmans underhafvande.
Och ur dessa olika samhällslager har Kielland
tecknat en hel mängd individer.
Först ha vi Christian Fredrik Grarman, »unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
