- Project Runeberg -  Ur samtiden. Literaturstudier /
126

(1883) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam With: Ida Falander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holger Drachmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

HOLGER DRACHMANN.

och frisk, så länge det gick an att i dikten endast
lämna, hvad stunden ingaf skalden att skrifva, så
länge gick det för sig att skilja på människan, som
skref, och det, som skrefs af denna människa. Man
kunde njuta af det diktade, äfven om detta xax
något,1 som den diktande aldrig tänkt på allvar, ja,
kanske ens aldrig skulle vilja tänka på allvar. Och
man kom aldrig på den idén att gå till rätta med
en person, därför att hans diktning visade sig sakna
den personliga öfvertygelsens adelsmärke.

Det blef annat, när de tankar, som en gång
togo ett så storartadt, sin tid långt föregripande
uttryck i Kierkegaards kritik öfver H. C. Andersen,
verkligen trängde ned till hela den diktande
generationen och blefvo den lösen, som är vida mer än
det mången gång andefattiga och intetsägande ropet
på realism. Det är det krafvet, som Goethe talar
om, när han säger:

»Niemals kann’s vom Herz zura Herze gehen,
Wenn es Euch nicht vom Herze geht.»

Men krafvet har formulerats något bestämdare.
Allting kan gå från hjertat på så sätt, att jag i
dag brinner för ett, i morgon för ett annat. Krafvet
har formulerats så, att en mans diktning skall, om
den vill vara något värd, vara hvad hans eget lif
skänkt hononi såsom bäst och orubbligt visst. Och
liksom hvar menniska begär, att i sitt eget inre
lif gå från erfarenhet till erfarenhet, från frågor till
frågor, från trängre synvidder till vidare, från tve.
kan till visshet, eller kanske stundom från skygga
tysta spörsmål till de djärfva och fordrande, så begär
man ock att äfven i en skalds värk läsa hans andes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ursamtiden/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free