Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. Schandorph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. SCHANDORPH.
161
studium. Jag har därvid påvisat, i hur hög grad
man i dem kan spåra det själfironiens rensningsarbete,
som åt honom själf skulle gifva andens spänstighet
oeh lifskraft. Det gäller att tillse, på hvilket
område han slutligen blifvit mästare, hvar han
omsider gjorde den insats, som han länge antog skola
blifva ogjord eller åtminstone gjord blott till hälften.
ag förbiser ej värdet af en karaktärsanalys sådan
som den öfver Albrecht, ej häller en teckning sådan
som af hjältinnan i »En Enkestand». Men det fins
dock ett fält, där Schandorph enligt min mening
hunnit allra längst, där hans natur utvecklat sig
bäst, der han med ett ord mest är sig själf.
Det är vid skildringen af lifvet i småstäder
eller på landsbygden, där hans humoristiska
berättarkonst rätt får göra sig gällande. Och detta gäller,
vare sig han gifver rena humoresker eller såsom i
Et levnetslob fortaU paa Kirkegaarden, säkert det
bästa Schandorph någonsin skrifvit, en
hvardagslifvets historia, lika rik på sorg som på poesi, liksom
mättad med den innerliga sympati, som är
utmärkande för Schandorphs sätt att i allmänhet betrakta
människolifvet.
Hans humoristiska teckningar föra oss mera
sällan till. hvad man egentligen kallar folklifvet:
Nya förhållanden hafva tagit bort det slags poetiska
nimbus, hela den apparat af folkvisor och
solskensstämning, hvarmed man älskat att omgifva det.
Schandorph har, som sagdt, aldrig tecknat det s. k.
rena folklifvet, d. v. s. sådant detta ter sig i bygder,
där man mindre kommer att tänka på förhållandet
Liter, karaktäristiker. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
