Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
HARALD MOLANDER.
som är af egendomlig värkan. Jag påstår
ingalunda, att Molander saknar indignation. Långt
därifrån. Jag är till och med böjd att tro, att han
äger den i mycket hög grad, och att detta
sannolikt någon gång kommer att spörjas. Men faktum
är, att i intet af de arbeten, som ännu från hans
hand kommit till allmänheten, är denna egenskap
på något sätt dominerande. Hufvudintresset är
öfvervägande psykologiskt. Man frågar sig t. ex.
vid läsande eller åskådandet af »Furstinnan Gogol»
ej: hvar ligger rätten, hos nihilisterna eller hos
kejsaren? Utan man frågar sig: på hvad sätt har
den personen blifvit nihilist? På hvad sätt har
den eller den utvecklat sig under invärkan af den
revolutionära rörelsen? Hvilka trådar leda den
eller den personens handlingssätt vid detta tillfälle?
Och i hvilket samband stå dessa trådar med
personens i fråga karaktärsutveckling i allmänhet?
Förutom ett par poem, tryckta i Upsala vid
högtidliga tillfällen, finnas ej många äldre arbeten
af Molanders hand. En novell, kallad I storm,
tryckt i Familj-journalen och ett par humoresker i
tidningen Upsala-Posten — det är alt.
Men äfven i dessa är man i tillfälle att se, i
huru hög grad den psykologiska iakttagelsen alltid
varit en hufvudsak för honom. Drag ur den
tjänande klassens lif, sådant detta invärkar bildande
på karaktärerna, det är hvad man får af den första
berättelsen. Och i de små humoreskerna är
intresset väsendtligen ett likartadt. Fin iakttagelse,
välde öfver formen, en udd i satiren, som kommer
af reflexion mer än af hänförelse, och en ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
