Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ne, hon var gången "ur modet", och detta hade ägt
rum mycket plötsligt. Vad fru Oswald led på grund
av tingens nya ordning, kan varje fåfänglig kvinna
fatta, men hon lät icke märka något.
Den sanna världsdamen finns lika sällan som den
sanne konstnären eller den sant religiösa människan.
En kvinna måste vara född till att representera och
lära denna konst under många sömnlösa nätter, ty den
uppammar de finaste och —• om icke de ädlaste
egenskaper. Och i en stad som Düsseldorf, där målarna
i över tjugotre år ha spelat huvudrollen, måste den
tongivande damen besitta något rätt säreget, en viss
konstnärlig fantasi, som sätter henne i stånd att
böja och behärska de motsträviga. Dessa egenskaper
besatt just Anna. Hon hade konstsinne, älskade
målningar och kunde tala om dem med hänförelse. Man
inandades i hennes hem en luft, som verkligen var fri
från fördomar och vardaglighet.
Därjämte var hon som rhenländare älskvärd och
naturlig, såg man henne, inbillade man sig, att man
länge känt henne. Men att vara tongivande är en
lidelse, som sätter fåfängan, en av människans
starkaste drifter, i rörelse, och därför tär den på en
kvinnas krafter. Därav kom det sig, att Anna nu offrade
all sin tid åt sällskapslivet, så att hon förlorade all
känsla och intresse för allt annat.
Den känsla, hon hade känt för mannen, var så gott
som släckt. Det första året grämde hon sig ofta över,
att folk ej tyckte om Horstmanns sällskap.
Naturligtvis var det ej sagt, att han blev en fulländad
världsman, om han bara hade varit en behaglig nolla
som herr Oswald till exempel, som man blott drog på
smilbandet åt, men som alla gott kunde fördraga.
Varför var motsatta förhållandet med Horstmann?
Anna var tillräckligt intelligent att se skillnaden mellan
de båda männen. Den tyske bryggaren var en nolla
och hade ej alls anspråk, medan Horstmann var
något och visade det. I hans slutna, tillbakadragna sätt
låg en stolthet, som sårade folk.
Anna förstod mycket väl, vad hennes man var värd,
men som den Världsdam, som i ett och allt måste föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
