- Project Runeberg -  Vansinnig eller icke? /
88

(1928) [MARC] Author: Wilhelm Hegeler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

tenskap som en fruktansvärd lögn, grundad på
svindel och bedrägeri.

Fru Horstmann satt och blev friserad, då
tjänsteflickan meddelade henne mannens befallning.
Förvånad frågade hon, vad som stod på. Tjänsteflickan
visste blott, att hon hade lämnat ett brev från
Schö-bels bankirfirma. Skräckslagen häröver kastade
Anna på sig en morgonrock för att gå och se, om
Horstmann hade låtit brevet ligga. Därpå kallade hon på
modern; och bägge damerna rådslogo nu om, vad som
var att göra. De voro mycket upprörda oeh kommo
icke till något resultat. Fru Düsbach var förskräckt
och då hon hörde sin måg komma, drog hon sig snabbt
tillbaka.

Horstmann var till synes lugn, men i hans inre sjöd
harmen desto vildare. Så snart han fick syn på Anna,
kastade han brevet till henne och utbrast:

— Förklara för mig detta!

Annas ögon flögo hastigt över mannens ansikte, och
hon såg med bävan, att de stora ådrorna i pannan voro
röda och uppsvällda. Långsamt band hon skärpet om
den ljusblå sidenrocken, slog sig ned vid skrivbordet
och började läsa det fatala brevet. Noga betraktade
hon varje ord. Hon ville vinna tid i hopp om att hans
vrede skulle lägga sig. Då hon var färdig, vecklade
hon ihop papperet.

•— Det är alldeles riktigt t—. Skada blott, att det
skulle komma just i dag! Sätt dig här och låt mig
förklara saken för dig!

— För helvete! Vad är det för folk jag lever ihop
med ?

— Gustaf! skrek hon till och rusade upp.

— Varför har ni bedragit mig?

— För himlens skull, Gustaf, var nu lugn, bad hon.
Tänk på tjänstefolket, skrik inte så fruktansvärt!

— Jag vill veta, varför ni har lurat mig! vrålade
han ännu högre.

Ehuru Anna darrade av ängslan, försökte hon dock
hålla honom stången:

— Bete sig på ett sådant sätt för de lumpna
pengarnas skull — det kan bara en plebej —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vansinn/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free