Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Han slog igen dörren efter dem och gick stönande
fram och tillbaka som ett vilt djur i sin bur.
— Den usle Karl! Den hunden! Han skall bara
försöka komma över min tröskel. Honom skall jag
nog få bukt med! En trevlig pojke! Göra något
gitter han inte utan lever hellre på andras
bekostnad! Och så är han fräck nog att vara stursk, den
stackaren!
— Åh, käre far, säg ändå inte så förskräckliga ord!
jämrade sig Lotte och grep Horstmanns hand.
Nu reste sig fru Düsbach, vred händerna och sade:
— Herr Horstmann, ni glömmer visst, att ni talar
med Annas egen syster!
— Åh, min bästa fru, sitter ni ännu där, utbrast
ingenjören och gick med barsk min bort mot den
gamla damen, som genast segnade ner i soffan. —
Nå, där ser man, nu blir ni strax liten igen och det
har ni vid min salighet all anledning till. Ni skulle
hellre ha hållit mun, så hade ni kanske sluppit att
höra min mening. Men nu skall jag likväl meddela
er, att jag erfarit, att ni gjort en skuld på 20,000
mark, som ni haft fräckheten låta mig betala! Det är
ynyggt att låta sin svärson böta för sina halvgalna
börsspekulationer! .Ja, skär ni tänderna, så mycket
ni behagar. Är det sanning, eller lögn?
— Fy, du borde skämmas, ropade Anna till sin man.
Du har ju lovat att aldrig säga något till mamma om
den saken!
— Håll du dig till dina egna löften. Ja, det är
en trevlig gammal dam, fru Düsbach! Ni förslösade
en förmögenhet och måste nu uppträda som snyltgäst
hos er svärson. Men när man skall äta nådebröd,
bör man vara snäll och anspråkslös! Förstår ni det!
Annars kunde det lätt falla mig in att låta göra
utmätning hos er. Gömt är inte glömt, skall jag
säga er! Och nu säger jag er, att er närvaro i mitt
hus inte längre passar mig. Ni har ju er andra
dotter. I morgon är ni så god att packa er koffert och
flytta bort till henne.
Fru Düsbach satt med händerna för ansiktet och
snyftade högt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
