Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Att du kunde vara så dum att inte förstå, hur lätt’
du skulle kunnat linda mig kring fingret! Du borde
ändå förstått, att man även måste prestera något
själv, då man fordrar så mycket. Ju hyggligare jag
var, ju värre trampade du på mig. Ju större kärlek
jag erbjöd dig, ju mer anledning fann du att håna
mig. Hade du fått råda, så satt jag nu nere i köket
bland tjänarna. Vid dina bjudningar förnekade du
mig gång efter annan. Du gode Gud! Aldrig föll
det dig in, att jag var hundra gånger mera värd än
allt det pack, som du log och var älskvärd mot. När
ingen människa längre minns deras namn, skall man
ännu erinra sig mig. Jag har utfört arbeten, som
sjkola överleva mig. Men du är icke i stånd att
uppskatta verklig duglighet. Du har alltid föredragit
sådana idioter som Holleder, därför att de kunde
polera sina naglar och krusa för dig och smickra dig.
Du har skämts för din man!
,— Det är alltsammans bara inbillningar, svarade
Anna. Jag har aldrig undervärderat dig eller
föredragit andra framför dig. Det är helt enkelt lögn.
— Vad! ropade han. Tror du, att jag i tre år varit
slagen med blindhet. Ja, jag har varit döv, blind och
f.prsagd! Men nu har jag fått ögonen öppnade. Och
vet du när? Jo den dag, jag kom hem från Szegedin
och fick sitta nederst vid bordet, medan min bro
blev invigd. Den dagen vred jag mig i smärta som ett
djur, vilket långsamt dödas. Du kände till de kval.
jag redan uthärdat. Du visste också, vad som
väntade mig. Men det bekymrade du dig icke om, du drack
din champagne. Du kom inte till mig och sade: låt
oss gå härifrån, nej. du blev helt lugnt sittande, du
gladde dig åt den försmädelsen, som skulle drabba
mig!
— Det är inte sant! Jag anade ingenting, eljest
hade jag väl inte gått dit!
.— Varför reste du dig då inte och ropade: Min
man är i sin goda rätt. Han blev skamligt
behandlad. Jag kan inte sitta till bords med bedragare och
slynglar —. Det glömde du säga. Du gjorde
gemensam sak med mina fiender, brydde dig inte om, vad
som blev av røig vare sig den natten eller den nästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
