Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
övers för mig. Nu skall hon leva för man och hem.
— Hm, nåja, naturligtvis!
— Dessutom måste vi inskränka oss. Så länge jag
arbetade, kunde jag säga som amerikanarna: att
förtjäna pengar är den allra förnuftigaste
sparsamheten. Men nu, då jag måste leva på mitt kapital och
börjar bli en gammal man, vågar jag ej kasta ut för
mycket pengar. Därför har jag avskedat alla
överflödiga tjänare. Jag är förmögen nog att kunna föra ett
behagligt liv, men jag kan inte finna något skäl för att
jag skulle kasta mina med möda hopsamlade pengar ut
genom fönstret. Det bör min hustru också med tiden
kunna inse.
— Hon, ja, mumlade den gamle herrn, ni har
alldeles rätt. Hälsa er fru från mig!
— Vill ni inte själv tala med henne?
Horstmann ringde och bad tjänsteflickan kalla på
frun. Denna hade med den största spänning lyssnat
till mannens samtal med läkaren och blivit förvånad
över att det förlöpte så lugnt. Hon påtog sig en
mycket lidande min och räckte geheimerådet en slapp
hand. Då han frågade, hur det stod till, ryckte hon
endast på axlarna.
— Men frun ser ju kry ut.
Anna drog mungiporna nedåt och kastade till
honom en dödande blick.
— Ni är litet blek, men det går nog över bara ni
promenerar i friska luften. För övrigt bör ni hålla
er i ro, frun — i fullständig ro. Hur står det till med
den unga dottern, med fröken Lotte?
Bestört över denna oväntade fråga, rusade Anna
upp och utbröt häftigt:
— Geheimerådet skall inte tro, att jag har det
bra!
— Men vad är det då, som fattas er? frågade han i
den oskyldigaste ton.
Hon stirrade på honom. Förstod han d.å verkligen
inte, vad här försiggick? Hade han inte talat med
hennes mor? Och hade han ej kommit i dag för att
göra slut på de olidliga förhållandena?
— Vad som felas mig? Ser ni då ej, att jag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
