Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Andra scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGELA.
Hvad säger ni?
LOBENZO.
Hvad är det för en sjukdom? H ur kallar
du den?
ANGELA.
Hur skall man kunna bota den? T y på nå-
got sätt måste den botas. — D et är nödvändigt,
Tomas, det är nödvändigt, att ni räddar mitt
barn.
TOMAS.
Hvad det är för en sjukdom? E n af dem,
som åstadkomma de största förhärjningar bland
dödlige. — Hvad den kallas? Kärleken kalla
poeterne den, vi läkare, vi gifva den ett annat
namn. — Huru den botas? Nu för tiden med
presten, det är ett så bepröfvadt botem edel, att,
sedan det brukats en månad, plägar icke ens
minnet af den förfärliga sjukdomen lefva qvar
hos de båda patienterna.
ANGELA.
Ah, ni är då för ledsam, Tom as! Ni skrämde
mig ju så, att jag knappt hade en droppa blod
mer i mina ådror.
TOMAS (allvarsamt).
Allvarsamt taladt, mina vänner; när jag be-
tänker er dotters natur, hennes nervösa lynne,
hennes ytterliga känslighet och denna hennes
romantiska kärlek, så är hennes sjukdom ganska
farlig; och om ni icke snart skaffa henne ett
botemedel i äktenskapets ljufva lugn, så, min
goda Angela, min kära Lorenzo, svarar jag icke
för Inés; det gör mig ondt att säga så, men min
phgt bjuder mig det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
