Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten - Sjette scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ingenting hade vetat, skulle jag ej vara tvun-
gen att nu gifva döden åt min dotter.
JUANA.
Hvarför? Och du frågar mig det. Han har
ej förstått mig. Otacksamme! (D öljer ansigtet i sina
händer och gråter bittert.)
LORENZO.
Moder!
JUANA.
Hvarför? Emedan jag stod vid grafvens
brädd, emedan jag nu dör, och förut måste du
veta, hvad denna stackars qvinna gjort för din
lycka. Och sedan . . . jag ville, att du åtminstone
en gång kallade mig moder. Derför, derför
b lo tt. . . derför att mitt hjerta hotade att springa
sönder, och jag slutligen icke kunde hålla till-
baka något, som jag måste säga dig: att du var
min son.
LORENZO.
Jag förstår dig moder, och jag anklagar
dig ej.
JUANA.
Men du kan icke vilja göra, hvad du har
sagt, ej sant? Det vore en nedrighet mot din
familj, det vore en grymhet mot mig, arma
gamla!
LORENZO.
Grymhet ja, nedrighet nej, ty med denna
grymhet utplånar jag en annan nedrig handling.
JUANA.
Lorenzo!
LORENZO.
Förlåt mig.
»M H W S88I □Kssässasssa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
