Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinterkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lik ett Arkadien, tyst förfruset,
slumrar min vik i vårvinterljuset.
Bortom sluttningens böjda träd
och ängarnas döda myller
af våta kullerstenar,
dem solen glimtvis förgyller,
går hafvets dunkelblå linje vid,
som de svarta näsen förenar.
Sof, sof, min öde kust.
En gång vaknar vår sommartid.
Frisk som sältan i tång och skum
har jag druckit din frihets lust.
Nu är du stelnadt mörk och stum.
Var det för alla utom mig.
Ingen kan du betaga,
som du från barnaår mig betog.
Ack, på de öde bergens stig
hän mot hafvet min längtan drog
alltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
