Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 15 och 16 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 VattenräUsförordningeD, 15 och 16 §§.
och andra hinder för fiskens gång konungens befallningshafvande eger
behörighet att på omförmälda sätt förordna.
I vårt land har sålunda strömrensningen hittills varit antingen ett
allmänt besvär, ålagdt länsmenigheterna och utgående efter matlag, eller
ock en jemväl i administrativ väg ålagd skyldighet för vissa af
rensningen intresserade, hufvudsakligen fiskedelegare. Någon privaträttslig
skyldighet i detta hänseende har icke hos oss, i likhet med hvad i
åtskilliga andra länder eger rum, ålegat strandegarne såsom en följd af
eganderätten till stranden, eller andra, hvilka i ett eller annat afseende
gjort sig vattnet till godo.
I lagkomiténs och den äldre lagberedningens förslag förekommer ej
heller något stadgande i sådan syftning. Första vattenrättskomitén åter
föreslog, att, för den händelse vattendrag uppgrundades eller vek ur sitt
vanliga lopp och läge, en hvar, som deraf led men, skulle ega rätt att
det upprensa eller i dess förra bädd återföra, samt att alla jord-,
vattenverks- och fiskeegare eller andra personer, som hade särskild rättighet
att begagna vattnet för flottning eller andra ändamål, skulle, i mån af
den i penningar uppskattade båtnad rensningen kunde för dem medföra,
vara skyldiga att i rensningen deltaga, hvaremot dylik skyldighet i
afseende å vattendrags återförande ej egde rum; dock skulle jord-,
vattenverks- och fiskeegare ej åligga att deltaga i strömrensning, som skedde
för allmän farleds bibehållande eller flottleds skull. Den senare
vatten-rättskomitén ändrade detta derhän, att rättighet så väl att upprensa som
att återföra vattendrag skulle tillkomma strand-, vattenverks- och
fiskeegare, samt att, om flere hade fördel af företaget, de alla skulle i mån
deraf vara skyldige att deltaga deri. Derjemte skilde sig komitéernas
förslag i en annan punkt. Den förra ansåg, att, om återförandet af ett
vattendrag ej blifvit verkstäldt inom fem år från det afvikandet skedde,
det sedermera ej finge företagas utan samtycke af alla delegarne så väl
i forna som nya vattenbädden. Den senare åter uppstälde såsom vilkor
så väl för återförande som rensning, att, om någon genom särskild anstalt
till vattnets nyttjande eller annorledes hemtat nytta af vattendraget i
det skick, som fore rensningen eller återförandet befunnits, och sådan
nytta fortfarit i fem år, skälig ersättning skulle denne gifvas för skada,
som genom rensningen eller återförandet honom tillskyndades.
Hvad nu främst rensningen angår, har beredningen för sin del
antagit det ligga i sakens natur, att rättighet till en dylik åtgärd, hvilken
endast åsyftar att bibehålla vattendragen genom undanrödjande af de
orsaker, som kunna vålla förändring deri, måste tillkomma en hvar, som
skulle genom förändringen tillskyndas men i sin lagliga rätt. Den
ofvanför varande strandegaren, inom hvars område i vattnet en börjande
uppgrundning hotar att gifva vattnets lopp en annan rigtning, än den
dittills varande, till men för grannen nedanför, bör ej hafva rätt att
hindra denne från att å det ställe, der uppgrundningen förekommer,
verkställa nödigt arbete till farans afvärjande. Det synes också ligga
i sakens natur, att en åtgärd, som endast åsyftar bibehållande af status
quo, icke kan förnärma annans rätt och således hvarken föranleder till
skadestånds gäldande eller behöfver underkastas någon preskriptionstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
