Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 2 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 K. F. om allmän flottled, 2 §.
rande meddelats, att farleden tillika är att anse såsom allmän flottled,
derest ej särskilda förhållanden föranleda till undantag från denna regel.
Härvid är uppenbart, att, om sjöfarten och lösflottningen äro oförenliga
med hvarandra, den senare måste vika såsom varande det mera
underordnade eller tillfälliga. I allmänhet låta de dock, derest särskilda
försigtighetsmått till sjöfartens betryggande iakttagas vid flottningen, utan
svårighet sammanjemka sig, såsom erfarenheten från de stora elfvarna nogsamt
utvisar. I de farleder, der flottningen allaredan vunnit insteg, hafva
förhållandena naturligtvis i mer eller mindre fullständig grad blifvit ordnade,
och det, som i sådant hänseende ännu brister, kan, på sätt
flottningsstadgan utvisar, lätteligen afhjelpas. Uppstår deremot fråga om
lösflott-ning i en farled, der sådan ännu ej är öflig, måste det stå den
myndighet, som i allmänhet har inseende och vård öfver samfärdseln, öppet
att, derest ej, på sätt ofvan är antydt, omsorgen om sjöfartens
intressen kräfver att flottningen alldeles förbjudes, föreskrifva vilkoren för
flottningens bedrifvande och i sådant hänseende bestämma hvilka
anstalter till betryggande af sjöfarten eller af enskild strandegares rätt
böra vidtagas innan flottningen må taga sin början. Den pröfningsrätt,
som sålunda är åt konungens befallningshafvande uppdragen, skiljer
sig följaktligen i väsentliga delar från den pröfning, som i 3 §
omför males.
Hvad här blifvit anfördt i fråga om rätt till lösflottning i farled
har dock allenast afseende å de farleder, som redan finnas vid den tid
då denna förordning träder i kraft. Efter beredningens åsigt bör i
omförmälda hänseende en bestämd åtskilnad göras emellan sådana äldre
farleder och de nya, som enligt 2 § i den föreslagna förordningen
angående allmän farled kunna varda inrättade. Rätten till lösflottning i
de förra har ansetts vara i gällande lag och häfdvunna förhållanden så
grundad, att samma rätt ej lämpligen bort upphöra. Ett sådant skäl
förefinnes icke i fråga om de nya, och när man tager i betraktande
huru betydligt större tunga och äfventyr för strandegarne tillvaron af
en flottled vållar i jemförelse med farleden, synes den omständighet, att
ett vattendrag varder upplåtet till farled, ej skäligen böra utan vidare
pröfning föranleda till vattendragets förklarande för allmän flottled, helst
frågor om inrättande af farled och flottled ej skola bedömas enligt
alldeles likartade grunder. Vid sådant förhållande har det ansetts vara
lämpligast att uti sådan farled, som kommer att inrättas enligt den
föreslagna nya lagen, flottled ej skulle a priori anses befintlig, utan
vattendragets användande såsom flottled göras beroende af sådan
pröfning, som föreskrifves i 3 §.
De skäl, som blifvit åberopade i afseende å lösflottning i äldre
farled, ega ock naturligen tillämpning å kungsådra, som af ålder varit
och förty framgent, på sätt i 8 § af föreslagna förordningen angående
jordegares rätt öfver vattnet å hans grund innehålles, bör för
samfärdseln och varutransporten lemnas öppen.
Hvad särskildt angår den mindre kungsådra, som enligt
fiskeristadgan skall hållas öppen till en sjettedel af vattnet, ’der flottled
nyttjas’, är den flottningsrätt, som grundar sig å nämnda bestämmelse,
hvars rätta mening beredningen i det föregående sökt ådagalägga, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
