Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om starka och svaga verba och nomina i Gotiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande inflytelse; dock visa sig de ursprungliga skiljaktigheterna
ännu här i ganska många former rätt tydligt. Så framträder
i nom. och acc. sing. af U-klassen, t. ex. i magus, magu
(gosse), stammen helgjuten; men i allmänhet skulle vi endast
genom en vidlyftigare utredning i singularis-formerna kunna
uppvisa de vocaliska declinationernas egentliga kännetecken.
I pluralis deremot är förhållandet dem emellan vida mera
uppenbart, hvarföre vi ock anse oss kunna för ändamålet
tillräckligt belysa denna art af den Gotiska
substantiv-declinationen genom att i trenne plural-casus anföra ett exempel
at hvar och en af de vocaliska stamklasserna.
Stam DAGA (dag) BALGI (säck) SUNU (son)
Plur. Nom. dagô-s med balgei-s med sunju-s med
dubbel stegring stegring af stam- stegring af stam-
af stamslutet. slutet. slutet till iu,
hvaraf ju, och i
genit. iv.
Acc. daga-ns balgi-ns sunu-ns
Dat. daga-m balgi-m sunu-m
N-stammarne åter förete den slutande consonanten i de fleste
casus både i singularis och pluralis. Deras böjning afviker
i det hela från vocal-stammarnes, dels genom utelemning både
af ändelse och stamslut i vissa casus, t. ex. i nom. sing.,
dels genom utelemning eller förändring af endera, t. ex. i dat.
sing., dat. och acc. plur., dels genom förändring af den före
stamslutet befintlige vocalen, t. ex. i dat. sing. af masc och neutra.
I ett mindre antal ord förekomma äfven stammar, som sluta
å annan consonant, an N, t. ex. å R, å ND; men dessa
ord, som för öfrigt i böjningen närma sig de vocaliska
klasserna, behandlas vanligen som anomalier.
Hvad vidare beträffar adjectiven, må för det första
anmärkas, att deras vocaliske stammar nästan alle sammans
äro A-stammar, enär högst obetydliga spor förekomma af
stammar å I eller U, t. ex. suti (söt), hardu (hård), manvu
(färdig). För det andra bör den största vigt fästas dervid,
att adjectiven i obestämd ställning efter all sannolikhet
ursprungligen, i öfverensstämmelse med förhållandet i de urbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
