- Project Runeberg -  Handledning i vira /
13

(1903) Author: H. L. Victorin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vira

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förena dessa synpunkter är ofta kinkigt nog; några
allmängiltiga regler har man också svårt att uppställa, emedan
den individuella smaken och kombinationsförmågan här spela
en så högst betydande roll. Mycket beror också här
liksom i allmänhet i vira på kännedomen om motståndarne
och deras spelsätt.

Som man af nedanstående lista ser, upptager
densamma ej mindre än 36 bud eller begär. De, eller de spel
som bära deras namn, kunna dock för ordnings skull
indelas i två klasser: trumfspel och misèrespel. Trumfspelen
spelas, såsom namnet tillkännagifver, alltid med trumf och
det gäller där att fä så många stick[1] som möjligt;
misèrespelen spelas utan trumf och där gäller att ej få några stick;
Med hänsyn till det olika sätt, hvarpå spelen äro
anordnade har man 4 slags spel: köpspel, turnéer, gask och solo.
Har spelaren bjudit och fått behålla ett köpspel, nämner
han först trumf, och därpå det antal kort han ej behöfver,
d. v. s. vill köpa bort. Vi erinra oss att efterhand, då han
delat ut korten, lade de 13 sista obesedda och nedåtvända
i en hög på bordet. Ur denna s. k. talong äger nu
spelaren rätt att, mot bortläggande af ett visst antal af sina
egna kort, hvilket han anser för sig obehöfligt, tillbyta sig
motsvarande antal. Anser sig spelaren på de kort, han
sålunda har, kunna få det antal spel han begärt, förklarar
han sig nöjd och hans båda motspelare (ty de två spelarne
spela alltid tillsammans mot den som har spelet) hafva då
rätt att på samma sätt använda hvad som finnes kvar af
talongen, först spelarens granne till vänster och sedan den
tredje, om något af talongen ännu återstår. Anser sig
däremot spelaren, äfven efter köpet af talongens kort, ej kunna
erhålla nödigt antal spel, stå honom två vägar öppna. Han
kan »lägga sig» för bet som det heter, d. v. s. han lägger
ned spelet, sätter sin bet, betalar stadgadt antal points och
ett nytt spel börjar. Vill han icke detta, och anser han
sig med ytterligare någon hjälp kunna vinna spelet, äger


[1] Tyvärr är ordet »spel» inom viraterminologien så tvetydigt eller
rättare så mångtydigt, att en nybörjare lätt nog kan krångla in sig vid dess
användande. Med »spel» torde lämpligen förstås hvad som tilldrager sig
mellan två gifningar. Då den som har utspelet, spelat ut och de båda
andra spelarne likaledes spelat på sina kort, bilda dessa tre kort ett »stick».
Uttrycket »stick» begagnas emellertid ej bland viraspelare, som äfven här
säga »spel».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:54:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vira/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free