Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Telegrammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stannade på däcket för att betrakta livet på kajen
och utsikten över staden, men de flesta gingo i land.
Fix granskade dem alla med sin skarpa blick, då
de satte foten på land. Just som han stod där och
spejade, kom en person bort till honom och frågade
honom om vägen till engelska konsultatet. Samtidigt
tog den nykomne fram ett pass, som han synbarligen
ämnade söka få påtecknat.
Som driven av en aning tog Fix papperet, och
med en snabb blick ögnade han igenom signalementet.
Han gjorde en ofrivillig rörelse, papperet
darrade i hans hand — det var ord för ord den
beskrivning, som han fått angående den engelske
banktjuvens utseende.
— Är detta pass ert? sporde han.
— Nej, min husbondes.
— Är han ombord?
— Ja.
— Han lär nog själv få infinna sig på konsulatet
för att passet ska bli påtecknat.
— Är det nödvändigt?
— Oundgängligt.
— Var ligger konsulatet?
— Där, vid hörnet av torget.
— Nå, då får jag väl underrätta min husbonde
om saken. Han är annars just inte förtjust i att gå.
Därmed sade främlingen farväl till Fix och gick
åter ombord på Mongolia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
