- Project Runeberg -  Jorden runt på 80 dagar. För Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne /
80

(1935) [MARC] Author: Jules Verne Translator: Henrik Wranér With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Översten tar avsked

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att den nästa måtte företagas under mindre farliga
omständigheter.

Fogg tackade med en lätt böjning på huvudet,
men den fagra Aoda hade tårarna i ögonen och
försäkrade, att hon aldrig skulle glömma vad han
gjort för henne. Passepartout kände sig stolt, när
översten gav honom en hjärtlig handtryckning, och
för att dölja sin rörelse ställde han sig att se på
de tarvliga hyddor av ler och tegel, som åt »Indiens
Aten» förläna en prägel av ödslighet och tarvlighet.

Tåget fortsatte sin färd genom Gangesdalen.
Genom kupéns fönster hade Passepartout under den
klara eftermiddagen en växlande utsikt över
landskapet, dess skogomkransade berg, dess vete-, majs- och
kornfält, dess floder och träsk med grönaktiga
alligatorer, dess lövrika skogar och små täcka byar.
I den heliga floden plumsade otympliga elefanter
och zebuoxar med stora fettpucklar, och skaror av
hinduer tvådde sig andäktigt vid dess stränder, ehuru
väderleken var kylig och årstiden framskriden. Allt
emellanåt gled en ångbåt över de heliga böljorna,
och dess vissla skrämde upp måsarna, sköldpaddorna,
som krälade i flodens dy, och de långbenta
vadarfåglar. som klevo längs stranden.

Med blixtens hastighet for detta panorama förbi,
och natten sänkte sig över jorden. Man kunde ej
längre urskilja landskapet — man hörde blott
emellanåt rytandet av tigrar, björnar och vargar, som
togo till flykten för lokomotivets frustande och dess
röda, jättestora lyktor, som sågo ut som de
brinnande ögonen hos sagornas vidunder.

Passepartout somnade slutligen, även han, och
vaknade först, när tåget klockan sju på morgonen
stannade i Kalkutta. Som ångbåten icke avgick förrän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:56:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vj80dagar/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free