Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Don Lotario
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angår det er och mig, om han ökar antalet av sina
tjänare?
Indianen svarade icke på denna fråga. Han kastade
blott en blixtrande blick på sina kamrater, vilka
likaledes svarade honom blott med en blick. Spanjoren
trodde detta vara ett tecken, att man ämnade angripa
honom, och han lyfte sin högra hand. Men han hade
misstagit sig. Blicken hade endast varit en fråga, om
man kunde tro spanjoren, och svaret hade utfallit
ja-kande.
– Således tror ni icke, att de vitas anförare för något
ont i skölden mot de röda mannen? frågade indianen.
Han uppför icke sin fästning för att göra oss till
slavar?
– Jag tror, att han litet bryr sig om er, rödskinnade
pack! svarade don Lotario. Och om I nu icke given
mig plats, skjuter jag er som präriehöns.
Innan han dock hann sätta sin hotelse i verket, voro
indianerna försvunna. Lotario höll ännu en stund stilla
på samma ställe för att förvissa sig, att de verkligen
avlägsnat sig. Strax därefter upptäckte han dem på
en närbelägen bergås, skyndande åt motsatt håll.
– Denna gången sparade jag mitt krut, sade spanjoren
lugnt, medan han åter stack pistolerna i hölstren.
Men att de ha ont i sinnet mot lorden, är säkert. Jag
kan giva honom en varning, och då blir han nog av
tacksamhet litet mera öppen mot mig. Framåt, Rosinante,
du har nu fått vila länge nog! Inom tio minuter
måste vi vara hos honom.
Hästen klev nu varsamt utför berget. Den, som nedifrån
djupet av dalen åsett detta företag, skulle ha svurit
på, att häst och ryttare måste bryta halsen av sig.
Och likväl befunno sig båda om några minuter välbehållna
på den gröna gräsmattan som betäckte hela dalen.
Spanjoren gav sin häst med flata handen ett slag
på halsen, smackade med tungan, och hästen flög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
