Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lord Hope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__39__
på stora vagnar, som drogos av hästar eller oxar.
Männen voro alla beväpnade, och därtill väl beväpnade,
såsom det syntes lorden. Tåget gick nu över bron och
styrde kosan rakt mot berget.
- Antagligen utvandrare, sade lorden för sig själv.
Tämligen talrika. Vart kunna de ämna sig?
Ännu en stund betraktade han tåget genom tuben.
Han såg det göra halt, han såg tälten tagas från
vagnarna, han såg den ivriga beställsamheten hos en
utvandrareskara, som uppslår nattläger. Vagnarna
ställdes runt omkring tälten till skydd mot en nattlig
överrumpling. Eldar upptändes och vatten hämtades från
floden. Allt försiggick omkring tusen steg från
bergets fot.
- Mylord! ropade nu en röst nedifrån. Tre av de
främmande männen önska tala med er.
- Ja, jag såg dem komma, sade lorden. För in
dem i salen och tänd lamporna. Jag kommer.
Han sköt ihop sin tub, steg långsamt ned och begav
sig till sitt rum, där han stannade några minuter,
liksom en hög herre, vilken med avsikt låter dem vänta,
som önska tala med honom. Åtminstone måste en var
tro det, som icke visste, att lorden genom en hemlig
öppning betraktade de tre männen och lyssnade till
deras med låg röst förda samtal. Men det visste ingen.
Männen voro av alldeles olika utseende. Den förste
var en gammal man, nästan gubbe, liten, med grått hår,
kort skägg och ett ansikte, vars fåror snarare syntes
härleda sig från arbete i studiekammaren än på mödor
från öppna fältet. Han bar en lång, sliten rock och en
låg kväkarhatt. Han hade kloka, till och med illpariga
ögon, tunna läppar, infallna kinder. I handen bar han
en lång käpp. Vad han var, lät svårligen gissa sig.
I alla händelser var han en städernas och stugans man,
icke en skogarnas och präriernas son.
Den andre var en Herkules, bredaxlad, med en trå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
