- Project Runeberg -  Världens herre /
246

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Branden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 246 -

- Tig f skrek Frank-Carré häftigt. Om en kvart
kan du vara död eller uppbränd!

- Vem vet! svarade fången och såg lystet åt
fönstret. Tillfället synes gynnande.

- Var icke galen kamrat! skrek Morrel nedåt. Jag
är kapten Morrel vid Spahis, och statsfullmäktigen är
verkligen här. Det brinner i byggnaden! kalla hellre
hjälp, än att skjuta.

Men vakten syntes ej tro hans ord. Instruktionerna
voro stränga och bestämda. Morrel hann knappast
att dra in huvudet, förr än en kula ånyo ven in igenom
fönstret.

- Det är ett dumhuvud! sade kaptenen skrattande.
Säkert är han från landet. Nå, herr fullmäktig, vår
affär står dåligt, och jag tror ni hade gjort klokare,
att icke störa mitt samtal med denne herre.

Statsfullmäktigen mumlade några ord för sig själv.
Fången hade lyssnat uppmärksam. I fall han var så
slug som hans anletsdrag tycktes ge tillkänna, så måste
han av Morrels ord hava slutat, att även han varit
fånge. Han betraktade kaptenen med stigande
nyfikenhet.

Det kunde synas som hela denna scen varit lugn och
stilla, och beträffande de fyra personer, som befunno
sig inne i cellen, så var detta visserligen fallet. Men
utanför! Där tjöt det och väsnades! Man hörde
lågorna gnistra, bjälkar nedstörta, ett vilt buller
uppfyllde hela byggnaden. Hettan steg, emellanåt trängde
rökmoln in i cellen, flygeln bakom tycktes redan tagit
eld. Morrel kände stora svettdroppar på sina kinder
neddrypa från pannan.

Nu hörde man nedanför vapenskrammel eller
järnredskap, sedan kommandorop.

- Det är pompierer! sade Frank-Carré,
hämtande andan. Ännu tio minuter, och vi äro räddade!

-: Räddade! Jag hoppas även för min del, mum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free