Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. En söndag hos mormonerna - 24. Striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 350 -
hade med honom ett längre samtal. Redan på kvällen
lämnade han nya Jerusalem och då han skilj des vid
Bertois avtog denne ödmjukt hatten och sade:
- Jag skall till punkt och prick uppfylla edra
befallningar mylord!
24. STRIDEN.
De efterföljande dagarna som Wolfram tillbringade
på ön, voro för honom detsamma, som de stora
världs- och folkrevolutionerna varit för jordklotet och
dess innevånare. De skakade honom från grunden.
De luttrade allt det goda och onda i hans hjärta, de
bringade hela hans väsende i jäsning - likväl utan att
man fÖrut kunde bestämma, om denna revolution skulle
leda till ett gott eller ont slut.
Vad skulle han börja med? Vart skulle han begiva
sig? Oaktat hans ungdom föreföll honom hela världen
förrådd och tillsluten. Ingenstädes i sin hjärna kunde
han finna en tanke, från vilken uppspirade en vänlig
framtidsförhoppning. Världen hade ej mera någon
re-telse för honom. Vad brydde han sig om, att
kroppsligen försjunka till ett intet, sedan anden var död?
Ofta tänkte han på att taga livet av sig. Men, mot
sin vetskap, ägde han för mycket mod, för att dö
denna, de fegas död. Han önskade att en stråle från
himmelen, eller en kula ville döda honom. Men själv ville
han icke göra slut på sina lidanden. Med bitter
självbelåtenhet, överlämnade han sig åt sitt hjärtas tortyr.
Även ville han avvakta vad mormonerna skulle göra
honom. I sitt trots och hat, önskade han en
sammanstötning med sina forna vänner. Kanske hoppades han
att bliva dödad av dem, eller att kunna döda Wipky
\ och Bertois.
Vilken märkvärdighet, samma hjärta som så länge
varit likgiltigt och kallt emot Amelie och hennes lidan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
