- Project Runeberg -  Världens herre /
429

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Ali ben Mohamed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 429 -

- Judith, för himlens skull intet ljud! viskade
Albert, trädande tillbaka från ingången. Bara hästarne
måtte vara stilla. Gud ske lov de giva ej ett ljud ifrån
sig! nu måste det avgöras.

Han hörde någon hoppa från hästen och närma sig
trädet. Han såg sedan något mörkt vid ingången och
afrikanaren tycktes lyssna och betänka sig, innan han
gick in. Hästarna voro alldeles stilla. Albert höll
fingret på trycket till bössan.

Ändå tycktes det som afrikanaren ville intränga. En
tanke genomfor då Albert. Han hade ofta hört
python-ormen väsa i skogen och trodde sig kunna efterapa
densamma. Han gjorde ett försök och hans förskräckelse
gav hans röst och hans väsning en så egen klang, att
afrikanaren for tillbaka.

- Allah il allah! ropade han till sina kamrater,
därinne finnes endast en stor orm.

- Så driv ut honom! vi kunna stanna i trädet över
natten! sade en annan till honom.

Albert andadas i början, men nu darrade han ånyo.
Var faran ej ännu förbi?

- Jag vill ej hava med ormar att göra, och allra
minst om natten! svarade den förste afrikanaren.
Sannolikt hava de sitt ide där inne och det vore ett farligt
arbete!

- Nå låt vara då! sade Ali ben Mohamed. Vi vilja
ej bliva här över natten. Vi skola rida en bit längre
in i landet och efterhöra i någon by om man ej sett
till främlingarna. Jag tror knappt att de äro komna
över berget. Om detta vore fallet, så äro de förlorade
för oss, ty vi våga ej fördjupa oss långt in i Bagirmi.
Vi ha icke folk no,g. Kom!

Albert hämtade andan. Denna fara syntes vara
lyckligt överstånden! Och han hade från Ali ben
Moha-meds egen mun hört den glada underrättelsen att de
ej mera voro i Fellatahlandet. Det syntes till och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free