- Project Runeberg -  Världens herre /
489

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Morrel eller Rablasy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 489 -

sista bön. Säg min hustru, att jag har älskat henne
intill sista ögonblicket, och att jag hoppas hon skall
uppfostra vårt barn till åminnelse av dess fader. Säg
henne, att jag vid min död beklagade endast henne och
vårt barn. Men lova mig ännu en sak. Underrätta
henne icke hastigt om min död, det skulle även döda
henne, och då bleve min arrne gosse ett fosterbarn.
Underrätta henne skonsamt och försiktigt, och även så
sent som möjligt. Låt henne hoppas, att hon skall
återse mig, och vänj henne endast så småningom vid den
tanken, att jag kunde vara död. Lova mig det! Var
även en fader för mitt barn, ifall omständigheterna
skulle tillåta dig att stanna i hennes grannskap. Det
skulle vara mig kärast om det icke bleve uppfostrat i
Frankrike, även om Valentine lämnade detta land, som
jag nu hatar. Lova mig detta! Han sade mig ännu
mera. Jag lovade honom allt, ehuru jaer icke ännu
trodde på hans död. Föliande morgon förde man mig
likväl i ett rum av det fängelse där guillotinen stod.
Jämte mig voro även tvenne andra karlar
närvarande, om vilka jag visste att de varit deltagare i
Bou-lognerattentatet. Strax därpå syntes Morrel. Han var
lugn och bestämd. Mig hälsade han med vänliga
blickar, förklarade därpå för tjänstemännen, att han led
och dog oskyldigt, och med ropet: "leve Napoleon!
hälsa Valentine!" lade han sitt huvud under bilan och
dog! -

Mig lyckades det att fly, madame, och resten vet ni.
Jag flydde till Tyskland, och min enda tanke var, att
uppfylla min döde väns önskan. Jag har gjort det så
långt min förmåga räckte -

Vi hava ej något att tillägga detta uppskakande brev.
Regeringen må försöka att rättfärdiga sig. Det skall
ej lyckas den. Men franska folket vet nu, huru dess
lagar handhavas o. s. v.

Kaptenens ögon irrade över dessa rader och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free