Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. Thereses berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 558 -
reda på preussiska aristokratien och dess förhållanden,
samt bad honom om underrättelser. Greve Arenberg
tillhörde en gammal familj, vars enda ättling han var.
Man hade i hans ungdom uppfostrat honom ganska
strängt och bestämt honom för militärståndet, vartill
greven likväl, med sitt milda lynne, ej hade någon
böjelse. Han hade därför råkat i mycket trakasseri med
sin fader, som hotade att göra honom arvlös och höll
honom en tid arresterad för att tvinga honom till
lydnad. Från denna tid förskrev sig sannolikt den böjelse
för fromhet, som karaktäriserade grevens senare
levnad. Vid tjugufem år blev han ägare till en betydlig
förmögenhet, ty fadern dog. Men sedan den tiden
hade man hört obetydligt om honom. Han tillbragte
sitt liv dels på resor i Italien, Ryssland, Frankrike och
England, dels på sina gods i Sachsen eller I sin ensamma
våning i Berlin. Man påstod att han var stiftare eller
åtminstone apostel för en religiös sekt, som bekände
sig till egna trossatser, och vilka icke ville finna riktig
genklang. Han gav aldrig någon bjudning och man
såg honom sällan i sällskaper. Däremot gjorde han
mycket gott mot de fattiga, och det sades, att han
offrade halva sin förmögenhet till välgörenhet.
Att Thérese befann sig hos greven, tycktes denne
herre icke veta, men däremot kunde han uppgiva
grevens husnummer, och detta fick don Lotario besked om.
I skymningen - det var vinter och mörknade tidigt
- begav sig don Lotario dit. Grevens hus låg vid
Wilhelmsgatan. Don Lotario ringde och dörren sprang
genast upp. Han inträdde på en stor gård som var
planterad med höga gamla träd. Hade det varit löv på
träden, skulle han kunna trott sig kommit in i en trädgård.
Men emellan de avlövade träden märkte han, på ett
par hundra stegs avstånd, en tvåvåningars byggnad i
förra århundradets enkla anspråkslösa stil. Han
förmodade att detta var grevens våning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
