- Project Runeberg -  Världens herre /
570

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 37. Thereses berättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 570 -

stämt, att jag för alltid förlorat förmågan att älska.
Och vad retelse hade livet för mig med sådana utsikter.
Vad ändamål har en kvinnas tillvaro i världen, om
hon icke kan älska?

Men jag gick för långt i min smärta och med min
återvändande hälsa begynte jag även att hoppas, att
tyngden av detta minne småningom skulle vika från
mitt hjärta. Med detta hopp blev jag gladare och
mera deltagande. Icke, för att någon man fängslade
mig, eller avlockade mig deltagande. Men jag
betraktade männen likväl ej mera med motvilja, vilket jag
hade gjort så länge jag tänkte på Paul. Nog av, don
Lotario, jag tror mig hava fullkomligt övervunnit denna
lidelse. Jag såg professorn i går, och jag var lugn.
Även han har förändrat sig mycket. Kanske skulle
jag kunnat älska honom ånyo, om vi i början hade
sammanträffat med varandra. Men nu låter en sådan
böjelse icke tänka sig, och då åratal sedan dess
för-flutit, samt mina pretentioner blivit helt annorlunda,
så skulle kanske en förnyad bekantskap med honom
ej på mig utöva den ringaste verkan.

Säg honom därför att jag är lugn, mycket lugn, att
jag efter många strider äntligen kommit därhän, att
jag med klar blick skådar in i världen, och att jag
vunnit hoppet, att åter kunna älska. Säg honom, att
jag förlåter honom att han övergav mig, och att jag
inser, att det ej kunnat bliva annorlunda. Måtte även
han förlåta mig! ty jag vet, att han älskar sin hustru
lika häftigt, som mig den tiden. Men jag, för min
del, tror, att jag skulle kunna älska en man häftigare
och djupare än jag då älskade Paul, ty nu först har
begreppet om kärlek och människohjärtat utvecklat sig
hos mig. Säg Paul att jag mera beklagar honom än
mig själv, ty han gav mig då hela sitt hjärta och jag
endast en del, en obetydlig del, som jag trodde det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free