Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 44. Montecristo och Albert de Morcerf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 622 -
om oss därför, innan jag fortfar, kasta en flyktig blick
på det förflutna.
Eder fader hade, då jag var yngling, på ett nedrigt
sätt tillintetgjort mig, överlämnat mig åt evigt fängelse,
för att komma i besittning av min brud. Från att vara
friherre Ferdinand svingade han sig sedan, genom
tvetydiga bedrifter, till hög officer, lämnade min hustrus
fader, paschan av Janina, på förrädiskt och
hämndgirigt vis åt turkarna, och lade genom detta förräderi
grunden till sin rikedom. Er far var en skurk – jag
säger det öppet, om ock edert hjärta bävar. Men jag
vet, att ni aldrig har älskat honom. Allt vad som
finnes hos er, härstammar från er mor, från Mercedes -
och det är ädelt och gott.
När jag kom till Paris i avsikt att hämnas på mina
forna fiender, när jag återsett Mercedes, då jag hade
återfunnit henne lika älskvärd - blev jag villrådig, om
hämndens stråle även borde träffa er far. Jag
överlade länge. Men om jag ock skulle hava förlåtit vad
han gjort emot mig, så fanns det ett brott, som måste
försonas, då det blivit begånget inför hela världens
ögon, brottet mot Haydées far. Därför ställde jag till
den där scenen i pärskammaren. Er far dömdes. Vilka
följder denna offentliga brännmärkelse kunde medföra,
det måste vara mig likgiltigt. Det kunde varit en
möjlighet, att er far hade tagit saken lugnt, att han endast
dragit sig från Paris. Han valde frivilligt döden.
Underrättelsen skakade mig djupt. Men skulle ni avstå
från att sträf f fa en förbrytare, endast därför, att ni
fruktade f Or följderna?
Ni utmanade mig på duell. Er moder, som visste,
att en utav oss skulle falla, och som en gång älskat mig
så högt, som hade gjort mig så lycklig - vårföre Gud
måtte löna och välsigna henne så länge hon lever! -
er mor meddelade er mina bevekelsegrunder. Stilla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
