Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Marx’ teori om värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har ett särskildt användningssätt, har hvarje vara ett
särskildt brukningsvärde.
Dessa olika sidor hos varans väsen ha också hvar
sitt olika upphof.
Till varans kroppsliga del, brukningsvärdet, ger
som lätt inses, ej arbetet ensamt upphof. Naturen
lemnar sjelfva stoffet, materialet, och menniskan ombildar
genom de olika arterna af arbete detta stoff, så att det
svarar mot hennes behof. Det är uppenbarligen just
skilnaden mellan de olika arterna af arbete, som
åstadkommer de olika brukningstfårdena: det måste vara
snickeriarbete för att åstadkomma brukningsvärdet hos
stolvaran, skrädderiarbete för att åstadkomma
brukningsvärdet hos varan rock o. s. v. Man finner lätt att det
är enahanda mångfald arter af arbetet som af
bruk-ningsvärdena. Hvarje särskild art af arbete ger upphof
till hvarje särskild art af brukningsvärde.
Men hvad är det, som ger upphof till värdet? —
Då värdet utgör det för alla varor gemensamma, måste
det uppkomma af det, som är gemensamt för alla slag
af menskligt arbete. Och hvad är detta? — Hvad är
det som upprepas hos så väl snickeri som skrädderi
— kort sagdt bos alla slags arbeten? Svaret är lätt
funnet: det gemensamma är användandet af menskliga,
kroppsliga som andliga förmögenheter. Snickaren såväl
som skräddaren, skomakaren såväl som jordbruksarbetaren
— alla utgifva under arbetet muskel- och nervkraft.
Det är sålunda det i allt arbete oundgängliga rent
menskliga bidraget som åstadkommer värdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
