Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vandrings- och studieår - I Jönköping 1850-51. Romaner i Jönköpingsbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det blod, som uti despotens sold
uti striden spills att befästa hans våld,
det fläckar jorden; men hjältens blod,
som för friheten offras med kärlek och mod,
är så heligt, att icke det sätter en fläck
på själva Edens klaraste bäck.
Om än sålunda Rydbergs episka fantasi var
behärskad av samtidens – efterromantikens –
sensationsromaner, lopp där tillika genom denna
prosadikt en lyrisk ådra, vars källflöde är att söka
i Tysklands och Irlands frihetssång. Dock synes
även den franske frihetsskalden Béranger ha funnit
genklang hos den unge Rydberg. Man misstager
sig nog icke, om man spårar inflytande från denne
i en uti romanen inflickad, visserligen till formen
något omogen, men långt ifrån oäven visa mot
soldatesken, i viss mån ironiserande samtida
soldatvisor, där soldatlivet höjes till skyarna. Den
börjar:
»Ett härligt liv har soldaten!
Vem är som drar musten av staten?
Jo, han, minsann,
och ingen ann!
Bonden han släpar och borgaren stretar,
men knekten på krogarna endast arbetar.
<tab<Ett härligt liv har soldaten!
Det är han som drar musten av staten.»
Viktor Rydberg erinrade sig på äldre dagar
»Positivspelarne» med den fasa, som stundom
betager en författare, när han påminnes om litterära
ungdomssynder. Då en av de typografer, som
»satt» romanen, år 1880 tillskrev honom och
föreslog att få trycka om den, svarade Rydberg:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
