Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Resan 1874. -- »Romerska Dagar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kort förut i en polemik angripit karaktärsteckningen
i Vergilii berömda Aeneid, har här återgått till sin
ungdomssympati för skalden från Mantua, »vilken fyllt
hans gossedagars inre värld med vackra och storartade
bilder», och tecknar ett känsligt porträtt av den blyge,
älskvärde sångaren, som av medeltiden betraktades
såsom en siare om Messias och som en välgörande och
människoälskande trollkarl.
Berättelsen om »Simon undergöraren» är byggd på de gamla
traditionerna från de första århundradena efter Kristus;
de senare forskningarna ha, såsom ovan nämndes på tal om
Klementinerna, gjort troligt, att Simon Magus egentligen
ingen annan är än hedningsaposteln Paulus, sådan han
uppfattades å judekristet håll, och Rydberg omtalar själv
i slutanmärkningarna till dessa sägner, att i Klementinerna
- den judekristna skriften - Paulus’ högre läror till någon
del läggas i irrlärarens, Simon Magus’, mun. I Klementinerna
är det ock Petrus, och ensamt han, som är Simon Magus’
motståndare. Hos Rydberg är det i enlighet med senare
sägner båda apostlarna, som genom sin bön orsaka Simons fall.
Skildraren av Medeltidens magi dröjde med en viss förkärlek
vid trollkarlen Simon och hans ikariska himlafärd.
Ett särskilt älskvärt tycke äger kapitlet om
Priska och Pudentiana - om de urkristnas trohet.
Under det att sägnen om Nero och hans omvända
älskarinna förefaller en smula »gjord», äga åter
de båda sista kapitlen, om apostlarnas fängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
