Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Personliga förhållanden 1875-1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid medlet av 1870-talet började Rydberg även
erövra sig en större dansk-norsk läsekrets; år 1873
utkom »Middelalderns magi», som dock vann föga
gehör utom fritänkarkretsen; Fædrelandet fann den
och andra hans skrifter så hänsynslös i sin
polemik att det icke vore att undra över om läsare
som stodo på annan grundval icke ville hava något
med Rydberg att göra och sålunda även hade en
förutfattad mening mot hans Siste Athenare. Även
hans politiska ståndpunkt 1870-71 låg i vägen.
Vid mitten av 1870-talet skaffade emellertid Otto
Borchsenius’ utmärkta översättningar honom
gehör, trots det att man å doktrinärt skandinaviskt
håll surmulade mot översättningar från svenskan.
Bättre att dessa översättningar blevo brända än
av var man kända, var ungefär meningen hos
ultraskandinaver.
Utom i Danmark-Norge var det företrädesvis
i England och Amerika Rydberg blev översatt.
Redan 1869 tolkade W. W. Thomas Den siste
Athenaren, år 1879 Hjalmar Edgren »Medeltidens
magi» och samma år A. C. Clark Romerska dagar
och Romerska sägner.
I Tyskland gjorde Rydberg sig jämförelsevis
mindre gällande, vilket delvis var hans eget fel,
då han underlät svara på ganska tidigt (under
1860-talet) gjorda anbud om autorisation av hans
skrifter. Först 1875 utkom Der letzte Athenienser
i tolkning av Emil Jonas, år 1887 i Nord und Süd
en översättning av Prometheus och Ahasverus,
varjämte även Rydbergs lyrik tolkades å skilda
ställen. Den bland samtida tyska skriftställare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
