- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
550

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Föreläsareverksamhet, vetenskapligt och samhälleligt skriftställeri 1884-1896 - Föreläsningar vid Stockholms högskola. Konstskriftställeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbete, som föreläsningarna påkallade av en man,
den där icke föredrog ett ord utan att det var
noga övertänkt och nedskrivet, betog honom farhågan,
att icke kunna och för övrigt icke heller vilja
fylla de anspråk, vilka komme att ställas på hans
person, vare sig i de allmänna meningsstriderna
eller i det enskilda umgängeslivet.

Då hans hustru under februari månad rest upp
till huvudstaden för att förbereda ditflyttningen
och därvid sammanträffat med representanter för
Stockholms litterära värld, särskilt dess vänstra
flygel, omtalade hon, att dessa uttalat sin glädje
över att vinna Rydberg för umgängeslivet och de
litterära samspråken och ej minst för att kunna
fylkas kring honom, då det gällde strid för de
frisinnade idéerna.

Men Rydberg flyttade icke till Stockholm för att
bliva vare sig publicist, talare, agitator eller
salongshjälte i litterära samkväm. Han reste dit
för att ägna sin levnads afton åt vetenskapliga
forskningar, vetenskapligt skriftställeri och
skaldskap. Han hade länge nog varit en stridens
man. Sin levnads kväll ville han - då han närmade
sig sextiotalet - så vitt möjligt ägna åt fridens
idrotter. Var nu detta så förmätet?

Till sin hustru skriver han den 15 februari
till svar på hennes brev:

»Tack för ditt senaste älskliga brev! Ack, om jag
vore så ung, att jag med kraft och glädje kunde ännu
en gång kasta mig in i striden för vad som är mig
heligt och dyrbart! Men i umgänget är jag som du bäst
vet den tyste, jag både fruktar och avskyr att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warburyd/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free