Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskapsförströelser hörde ock de s. k. bordrimmen, hvilka brukades
särdeles då bland rätterna lefvern inbars, liksom vi ännu rimma
på gröten1).
Denna uu berörda s. k. folkliteratur, hvilken väl först så
småningom från stormännens och riddarnes salar vandrade ned till
de ringes hyddor, afspeglar dock ofta trognare och omedelbarare
folkets lynne och tänkesätt än den s. k. lärda vitterheten, hvilken
under medeltiden hos oss var särdeles torftig. Komiska
beståndsdelar påträffar man blott någon gåug, såsom i öfversättningen “Aff
konung Alexander*’ och i den långa allegorien “Om konuug Albrecht".
I prosa-literaturen märker man stundom våra förfäders humoristiska
åskådningssätt t. ex. på några ställen i landskapslagarna, i de med
predikningarna sammanknutna lärorika exemplen, hvilka mången
gång likna små noveller och berättelser, samt t. o. m. i skrifter af
en för öfrigt så patetisk natur som den hel. Birgitta. Ensam i sitt
slag står den geuomgåcnde satiriska Goliardskriften “aff abotum
allum skemptan myklä“, «ftryckt i “Ur en antecknares samlingar"
s. 48 o. f.
Konstdiktningen under Yasaregenternas period erbjuder ett
föga mera tilltalande skådespel, äfven hvad dess komiska afdelning
beträffar. En kärf komik, ofta bemängd med en skarp ironi,
finner man i Gustaf I:s och Carl lX:s bref och uppsatser; och de
religiösa författarne af båda lägren lade särdeles an på saftiga uttryck
och bitande satir. Detta kan äfven sägas om några af tidehvarf-
skillingstrycket förekommer en af Awn ej upptagen skämtvisa «Knick
Knack: thet är Een ny kortwijligh och Lustigh wijsa om then
städs-warande Strijdh, Krijgh och Slagh, som Qwinfolcket och Lopporne . . .
tilhopa hålla och föra«, tryckt jemte en annan år 1639.
l) År 1620 utgafs i Stockholm «Någre Bordrim«, hvilka utan
författarenamnanföras af Schiick. I Schefferi Svecia literata, hos Stiernman
i Bibliotheca Sviogothica II och i Sv. Adelns Ättartaflor uppgifves
emellertid en Christian Ivarsson Ulf sparre af Hjortöslägten, förf. till «En
kort Regementz Book« Sthlm 1620, s. å. hafva utgifvit af trycket «Någre
Bordrim, höfligt och lustigt, såwäl andeligen som werldsligen, Lefren
som brukligt är at berimma«. Denne för öfrigt nästan alldeles okände
man var dock troligen blott bearbetare af ett utländskt original, hvilket,
är oss icke bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
