Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga lyrikerna, såsom madame Des Houliéres, Chaulieu, utmärkt för
sina lekande tillfällighetsdikter, Voiture oeh Benserade, hvilka
tillhörde “les Précieuses*, och den vittre lagstiftaren Boileau utöfvade
ett betydligt inflytande på de yngre Carolinske diktarne. Den
engelska vitterheten var hittills nästan endast känd genom
Milton och några teaterförfattare för att med ens genom Dalin bryta
epokgörande in i vår literatur. Deremot hade den holländska,
hvars klara och förståndsmässiga didaktik och folkliga ton särdeles
tilltalade våra förfäder, en större inverkan på vår poesi, än man
kanske anar. Huru mycket Holland i literärt och vetenskapligt
hänseende stod i beröring med Sverige, är äfven genom historiska
data bekant; så t. ex. vistades Vondel en tid i Göteborg och skref
poem till Gustaf II Adolf1). Man kände det holländska språket och
studerade dess stormän Hooft och Yondel, men kanske ännu mer de
obetydligare Heins och “fader“ Oats2). Förnämligast inverkade
holländarne likväl, liksom italienarna, genom tyska mellanhänder,
hvilka flitigt öfversatte och bearbetade deras diktverk3). Närmast
stodo nemligen våra skalder under inflytande af T y s k 1 a n d s
vitterhet, hvilken nu, såsom ofta sedermera, mest spelade en
förmedlande rol i fråga om de literära strömningarna. Några årtionden,
innan Stiernhielm utgaf sina metriskt reformerande dikter, hade
den blott ett år äldre Opitz, “skaldekonsteus fader och återställare",
ming Sv. Dram. Litt. s. 57 meddelar utdrag; denna plan förhindrades af
döden, som s. å. träffade honom. Troligen har C. funderat på ’’Tartuffe”
och ”Misanthrope” af Moliére, hvilka han omnämner i en i U. B. hs.
förvarad anteckningsbok. År 1684 spelades inför hofvet i Stockholm
Haci-ne’s ”Iphigenie”, hvars uppförande tyckes hafva väckt stor
uppmärksamhet och lemnat flera spår i literaturen. Franskt inflytande märkes äfven i
Lejonkulans dramer; se E. J. Sellin “Det svenska dramat under Carl XI:s
regering“, ak. afh. Upsala 1877.
*) Liksom senare tyskarne Weckhetlin och Fleming.
2) Dennes “Mæchden-Plicht“ öfversattes af Lucidor; Columbus
citerar honom i “Ordeskötseln“, och i verssamlingar från denna tid påträffar
man afskrifter af hans dikter.
3) Opitz uppgifver sig hafva haft Cats till förebild, och öfverallt
hos honom och hans efterföljare möter man stycken med öfverskrift Uaus
dem holländischen“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
