Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lärdom och hennes föreskrifter om hvad som passar sig" för en
adlig yngling, äro hållna. Dryckesgillet, hvartill Ruus inbjuder
Hercules, beskrifves utförligt och naturtroget i form af ett Bacchi
krig; qvick är teckningen af dryckesbröderna Monsieur Avous, Siguor
Vi-fo-brindis1), Gott-åhr-bror och Sauf-du-Rein-aus-Hans; målande
skildras villervallan och sorlet, då stämningen nått sin höjd. Slutet
är liksom början af Lustans tal hållet i en idylliskt betraktande
stil. — I andra delen uppträder en personifikation af dygden,
som varnar Hercules för Lustan i ett merendels högstämdt språk,
der en ädel verldsuppfattning parar sig me d klassiskvisdom, och
der mau finner "betraktelser öfver Gud och vcrld, lif och död, fröjd
och smärta"2). Men skaldens komiska åskådning och glada lynne
bryter dock h. o. d. oemotståndligt fram i en satirisk vändning
eller ett drastiskt uttryck, t. ex. då det talas om en lärd "tylper",
som egentligen är olärd, “fast honom flödde Latin öfver öronen
ned opå skägget". — Teckningen af den “ädla gudinnan", sådan
hon kom
Wigtig i laater, full med alfwar och älirlig af vpsyn,
Brun under ögon och bränd af Soolskijn, mager af hulde;
Renlig i drächt sniöhwiit af silfwerblänckiande klädnat,
Slätt och rätt och skiär på det ährlige gamble maneret,
är ur literatur-historisk synpunkt märklig. Malmström omnämner
den och finner den föga tilltalande, och tydligt är, att icke målar
Stiernhielm sin personifikation af dygden med en Rubens’ pensel;
men antagligen har han vid denna utmålning tagit intryck af en
tidigare svensk skald Petrus Rudbeckius, en kort tid hans kollega i
Westerås, hvilken i sin diktsamling "Insignis Adolescentia" 1024
äfven allegoriskt behandlar sagan “om Hercule Alcmenæ Son"; det
heter nemligen der om dygden, att hon
— — kommer enfalligh, skarp och mager
Men i ähra och tucht fast skön och fager.
0 Betyder "skål" liksom de öfriga namnen; af far brindisi, dricka
någon till.
2) Hskld Sv. V. s. 91-92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
