Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan förf. så en stund ironiskt velat undervisa, huru du skall
“bära digåthwara räff ehwarest tu kommer", öfvergår han
till en direkt bestraffande ton, och vänder sig derefter mot de
qvin-folk, som hafva “Man ehwarest de ränna om hu sen". Efter
ett kort votum följer en längre teniligen obetydlig gåta med
öfver-skrift: “Små Knoopsaker för Jungfruerne att Knapra uppä, till dess
Confectet kan inkomma".
Äfven senare brukades då och då det i fråga varande, för
den idylliskt skämtande, liksom den satiriska genren ganska väl
sig lämpande versslaget, och man finner ständigt ända in i
Frihetstiden spår af detta Stiernhielms inflytande. Men allt mera började
dock alexandrinen och dermed en torr och stel rigtning taga
öfver-hand i bröllopsqvädet, såsom i andra poesiens grenar. Redan 1645
ser man detta versmått användt i en Jocus el votum nuptialc.
Bröllops Skcmpt och Lyckönskan vid Mäns Knutzson Dreflings
och Catharina Johansdotters bröllop i Westerås “Bröllops-Gästerne
til meer förlustande framdragen af Tobiå viro Peregrino [Anagramma
e in a]*‘. Först skildras här äktenskapets besvär och sedan dess
fröjd, liksom Stiernhielm gör i “Bröllops Beswärs Ihugkomnielse“,
och förf. slutar denna afdelning på följande sätt:
Ja Echta Säng är sööt, så sööt som Suckerkaka,
Wil tu thet ieke troo, så kan tu ther på smaka:
Så sött som bäste wijn, och Sucker vtlii Bier,
Om Sommar’n godh Kallskåål, om Wintern Malvastier.
Stycket är anmärkningsvärdt såsom samtidigt med Stiernhielms
alexandrinska hofqväden visande tydliga spår* af
reuaissance-inflytande, t. ex. i de tvenne anagram på brudparets namn, som
följa, ehuru dessa äro skrifna på en ledigare, om den tidigare
poesien erinrande meter. — En utbildad alexandrinsk
tillfällighets-diktning skola vi strax hos Upsala-skolan lära känna.
Vismelodier användes också t. ex. af den ofvan s. 60 noten
3 omtalade Samuel Jönsson Westhius. En täck och lekande Oda
troclmka författades af en viss A. S.1) 1657 vid ett bröllop i
0 Skulle vi i denne A. S. möjligen återfinna metrikern Anders
Arvidi Ät,regnensis, hvilken ju ock var skald och i sin Manudnctio inför
bl. a. ett af honom sjelf författadt bröllopsqväde s. 207 o. f.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
