Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satt sin pregel äfven på Columbi diktning. Derför bör det icke
förvåna, att också han hade sinne för det komiska, ehuru detta
icke hos honom var så utpregladt eller de komiska motsatserna så
skarpt uppfattade. Columbus var nemligen en i alla hänseenden
tamare natur; hans lynne var mildt och känsligt, och mau finner
icke i hans dikter den storslagna kraft, som genomgår mästarens,
utom möjligen der han anslår en fosterländsk ton såsom i
frag-meutet “Den Swenske Konungs Son“. Det idylliska utmärker
honom deremot i hög grad, och detta gäller både dess elegiska och
dess lekande sida. – Liksom Stiernhielm har han diktat på både
svenska, tyska och latin; störst betydelse ega de svenska poemen,
ehuru han kanske behandlade den tyska versen ledigare2), hvilket
dock icke orsakades af att detta främmande språk var, såsom
Hammarsköld säger, “mera poetiskt än skalden sjelf“, utan deraf
att det låg för denne mera utbildadt och till poetisk behandling
mera uppbrukadt än hans modersmål.
Bäst af hans i noten s. 69 omtalade skrifter är kanske häftet
Odæ Sueticce, der de vackra sångerna “Kärleks prijs“, hvars
upphöjda tankar om kärleken Wiesclgrcn berömmer, och “En
naturlig Döds Betrachtelse“ samt psalmen “Alt effter Gudz behag“3)
finnas intagna. I dessa moraliskt reflekterande qväden skönjes ett
starkt inflytande af de holländska och tyska skalderua; “Odæ
Sueticæ“ åtföljas också af sångnoter (af G. Duben), liksom t. ex.
Rists “Galathea“ och “Florabella“ och dansken S. Terkelsens
efter den först nämnda bildade “Astreæ Sjunge-Choer“. I de
sär-skildt tryckta begrafnings- och bröllopsverserna erinrar författarens
manér ofta om den nämnde tyskens; så använder han stundom
dialog-formen och, liksom äfven Opitz, någon gång den af Arvidi4)
hos oss införda “Pindariska Oden" med strof, antistrof och epod;
*) I den omtalade anteckningsboken heter det på ett ställe:
“Ironien är rätt så lustig som alfwarsamhet, i taal och så offta i gärningar44.
2) Jfr de båda motsvarande “Lustwin danssar en Gavott, mäd de 5
Sinnerne44 ur samlingen “Rådrijk44 och den i “Pfeil Verwechslung44
förekommande “Lustwins Tanz mit den fiinff Sinnen44.
8) N:o 440 i 1819 års Psalmbok.
4) a. a. s. 206 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
