Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som teer oss i den seen’re Tijd
Een som är lijker Ehr:
Den med sin Wänligheet
Sin Mammas Tycke wijsar
Och nthi sielfva Ahrten prijsar
Samt kunnig gör sin Pappas Manlighet.
Försökte sålunda Wexionius, ehuru med mindre poetisk och
komisk förmåga än flere af hans obemärkta skaldebröder, att i
bröllops- och andra längre qväden fullfölja den af Stiernhielm och
Upsala-skolan genomdrifna reformationen, så bemödade sig några
andra att efterbilda de korta satiriska “öfverskrifter44, hvarpå
mästaren och haus närmaste lärjunge gifvit prof. En af dessa,
Carl Gripenhielm1), var en mera betydande skald, som bäst fram- .Ca?1. ,
Gnpenhielm.
*) Son till den bekante Edmund Figrelius, sedan friherre G.; född
på 1650-talet, blef slutligen generaldirektör för landtmäteriet och dog
1694. Han var en nitisk och skicklig embetsman. Hans “Poetiska
skrifter44 utgåfvos först 1838 af C. J. Lénström. — Äldre brodern Nils
Gripenhielm, född 1653, f 1706 såsom kgl. råd, utgaf 1691 anonymt
från Hamburg mot E. Gottliebs af N. Bergius öfversatta skrift
“Wäl-lustens Twenue Blås-Bälgar44 en bok “Geenswar emot den nye
Fontange-Förtolliarens Pasqvill44; han lär äfven skrifvit, vers och har enligt
Wiesel-gren författat ett litet poem Cusinaskalis- dröm; enligt en anteckning i
Palmsk. hs. Poetica tom XI uppgifves detta dock vara af fadren Edmund
F i g r e 1 i u s - G r i p e n h i e 1 m. Der persifleras fråsseriet och
drycken-skapen, i det Cusinaskali föreställes berätta, att han, “när som iagh
näst-förliden qwäll, I miu säng footlöös raglad’ säll4‘, fick eu urörn: “Heela
werlden drömbde iagh, War eeu kroog til mitt behag44, och denna skildras
såsom ett verkligt Schlarafferland; först beskrifves maten och så drycken
på ett ganska lustigt sätt:
Största haaf war kalskåls skåhl,
Fyld af wijn af rågat måhl,
öijar såsom skårpor flöto,
Bergen i sig drykar slöto,
Lijksom flaskor, kannor, stoop,
Dem man seer alt i een hoop,
Strömmar wijnet uhr dem skiänkte
Och i mindre siöar sänckte,
Som för glaas och dryckeskaar
Tiente etc.
Det tredje nödvändiga på en krog, nemligen tobak, saknas ej heller:
“hwijta pijpor träna blee“; och “bland det bästa44 är, att inan får allt
gratis; “Dock frögdade mig aldramäst, Jag war der allena giäst44 — ett
ganska betecknande fråssardrag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
